Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morses elektromagnetiska telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 till skrifmaskinen, allt under det kontakterna 1
och 2 äro åtskilda. Afsändes deremot ett tecken,
äro 3 och 4 åtskilda, och så länge häfstången tryckes
mot städet, går strömmen ut på linien.
Fig. 385. Tangent eller nyckel.
Man kan således efter behag framkalla strömmar af
längre eller kortare varaktighet, och detta är af stor
vigt. Så länge strömmen genomlöper skrifmaskinens
lindningar MM’ (fig. 386) på mottagningsstationen,
förblifva de deri befintliga jernen magnetiska
och attrahera det deröfver hängande jernstycket
B. Under samma tid tryckes äfven det å den andra
armen A befintliga stiftet O mot pappersremsan, som
genom valsarna V och W afvecklas i pilens riktning
från rullen R, och åstadkommer på detta sätt med sin
spets kortare eller längre fördjupningar, punkter
eller streck. När magnetismen försvinner, drager
fjädern f spetsen tillbaka och upplyfter på samma
gång jernplattan B från elektromagneten. Valsarnas
rörelser åstadkommas genom ett urverk, som drifves af
en vigt G eller en fjäder. Storleken af den rörelse,
som skrifmaskinens häfstång beskrifver omkring axeln
C, bestämmes af två små ställskrufvar m och n. För
att stiftet må kunna åstadkomma tydligare märken i
papperet, är valsen midt för stiftet refflad.
Morse har ett för ändamålet mycket lämpligt alfabet,
bildadt genom kombination af punkter och streck,
hvilket jemte hans apparater är antaget i nästan alla
länder. Vana telegraftjenstemän kunna till och med
endast af ljudet, som skrifapparaten gör, uppfatta,
hvad som telegraferas. För öfrigt har man uppfunnit
särskilda apparater, genom hvilka ljudet kan ännu
lättare uppfattas. Som exempel kan nämnas Öllers restelegraf,
som icke en gång är konstruerad för pappersremsa,
utan endast afser att begagnas som en ljudande
teckengifvare.
Fig. 386. Morses skrifmaskin.
Inrättningar, som skydda mot åska, voro till sin
ide kända långt före den elektriska telegrafen. I
afseende på den atmosferiska elektriciteten förhåller
sig nämligen telegrafen med sin jordledning alldeles
som en jättelik åskledare; trådarna ladda sig stundom
till den grad med elektricitet, att en afbrytning af
ledningen till jorden, som under arbetet med nyckeln
fortfarande eger rum, kan för tjenstemannen blifva
i högsta grad farlig. Man har derför anbragt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
