- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
433

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Casellis pantelegraf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Casellis pantelegraf, liksom de s. k. kemiska
telegraferna i allmänhet, grundar sig på
elektricitetens förmåga att sönderdela vätskor, i
synnerhet saltlösningar. Indränkes ett papper med en
saltlösning, så beskaffad, att sönderdelningsalstrens
färg blir olik det af lösningen fuktade papperets,
och befinner sig papperet, hvilket i följd af sin
fuktighet är ledande, i beröring med två på ömse
sidor om det samma anbragta (metalliska) ledare,
och låter man en elektrisk ström passera från den
ena ledaren genom papperet till den andra, blir
papperet färgadt, der strömmen passerar. Utgöres den
ena ledaren af en metallspets, uppkommer en färgad
prick i papperet; rör sig deremot spetsen framåt,
medan strömmen går igenom, uppstår naturligtvis ett
streck. Genom prickar eller streck eller bådadera i
förening bildas tillräckligt tydliga bokstäfver eller
huru som helst formade figurer.

Låtom oss antaga, att två stift, som befinna sig
på hvar sin telegrafstation, röra sig samtidigt
och likformigt fram och tillbaka öfver hvar sitt
plan. Planet på afsändningsstationen kunna vi tills
vidare antaga vara ett tort och således oledande
papper, det på mottagningsstationen deremot på
förut antydda sätt prepareradt. Om nu på det torra
papperet finnas bokstäfver af ett ledande ämne,
som äro i ständig förening med en ledare på motsatt
sida mot stiftet och komma i förbindelse med detta,
när det under sin rörelse fram och tillbaka passerar
öfver dem, kan detta stift utsända en elektrisk
ström i en ledning, hvar gång det passerar öfver
bokstäfverna. Denna ström ger på mottagningsstationen
en prick eller ett streck på det ställe af det
fuktade papperet, der stiftet befinner sig, när
strömmen går igenom ledningskedjan. Inrättas nu
de båda stiftens samtidiga och likformiga rörelse
öfver papperen så, att, om stiften t. ex. bestode
af blyerts, båda papperen blefve fullinierade med
tätt invid hvarandra löpande parallela streck, komme
nästan hvarje punkt af de ledande bokstäfverna i
beröring med det strömutsändande stiftet och blefve
sålunda återgifven af en till läget motsvarande
färgutfällning å det preparerade papperet på
mottagningsstationen. Konturerna af teckningen å
papperet på afsändningsstationen kunna således mer
eller mindre sammanhängande återgifvas å papperet
på mottagningsstationen.

Emellertid använder Caselli å afsändningsstationen,
i stället för oledande papper med ledande stift,
ledande papper (tennfolium), på hvilket skrifves
med tjockt flytande, oledande bläck; batteriet är
ständigt stäldt utåt linien, men verkar ej på denna,
när stiftet är i beröring med det ledande papperet,
då det inom stationen får en kedja med mindre
motstånd att verka uti. Hufvudsakliga uppgiften
består i att åstadkomma en lika gång hos de båda
stiften. De dragas af hvar sin pendel, hvars kulor
till en del bestå af jern, som, hvar gång pendeln
är nära att fullborda ett halfslag, attraheras af en
elektromagnet. Elektromagneten sättes då i verksamhet
af pendeln sjelf, hvilken vid nämda tidpunkt berör
en fjäderkontakt, hvarigenom en särskild elektrisk
ström ledes igenom elektromagneter lindningar. Pendeln
skulle i följd af denna attraktion kunna qvarblifva i
sitt yttersta sidoläge, om ej sistnämda ström afbrötes
medelst en kortare kronometerpendel, hvilken under sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free