- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
447

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underjords- och undervattenskablar - Elektriska ur och väckare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strömmar i motsatt riktning mot hvarandra, nämligen två
positiva och tre negativa, som alla måste ha olika,
men noga bestämd varaktighet, för att tecknen skola
blifva tydliga. Detta åstadkommes medelst ett enda
handgrepp på den nämda apparaten.

Elektriska ur och väckare. Tanken att telegrafera tid
måste snart uppstå, sedan den elektriska telegrafen
kommit öfver sitt första utvecklingsskede. De båda
framstående forskarna Steinheil och
Wheatstone voro de första, som försökte konstruera
galvaniska ur, Steinheil redan 1839 och Wheatstone året derpå. Sedan
dess ha nästan alla uppfinnare på den praktiska
telegrafins område, äfvensom urmakare, astronomer
och fysiker, syselsatt sig med de galvaniska urens
fullkomnande. I synnerhet ha de af Bain, Stöhrer
och Scholle, Siemens och Halske m. fl. utförda
konstruktionerna utmärkt sig genom ändamålsenliga förbättringar.

De elektriska urens inrättning grundar sig derpå, att
ett normalur, som drifves på vanligt sätt, medelst
ledningstrådar står i förbindelse med en längre
bort befintlig urtafla med visare. Der normaluret
befinner sig, står äfven batteriet, som åstadkommer
den galvaniska strömmen. På hvar och en af de öfriga
stationerna finnes en elektromagnet, som påverkas
af den från batteriet kommande strömmen. Han drager
då, såsom på den wheatstoneska visartelegrafen,
ett jernankare till sig och lemnar derigenom för
hvarje gång en kugge af ett steghjul fri. Allt efter
det sätt, hvarpå kedjan slutes vid hufvudstationen,
antingen det sker hvar sekund eller hvar minut eller
någon annan tidsintervall, har steghjulet erhållit
sin kuggindelning, som åter låter visaren på samma
sätt framrycka öfver urtaflan. Öfverflyttningen från
minuter till timmar o. s. v. sker på vanligt sätt
genom utvexling. Wheatstone har slutligen användt
den elektriska strömmens ögonblickliga verkan till
utförande af ett mycket intressant kronoskop, som gör
två ofantligt hastigt på hvarandra följande tidsmoment
mät- och synbara. Detta instrument användes bland
annat för att uppmäta tiden från det ögonblick,
en kanonkula börjar sin rörelse, till det, då hon
lemnar mynningen, samt hastigheten af hennes lopp
på större eller mindre afstånd från kanonen. Den
hastighet, hvarmed nervretningarna öfverföras till
hjernan, och den tid, viljan behöfver för att medelst
nerverna sätta musklerna i rörelse, kunna äfven med
kronoskopet uppmätas.

Det väsentliga i denna apparat består af en kring sin
axel roterande skifva, hvars hastighet regleras af ett
urverk. Midt för den med stearin öfverdragna yttersta
ringen på skifvan befinner sig ett skarpt stift, som
står i förbindelse med elektromagneten på sådant sätt,
att det vid den elektriska strömmens uppkomst kastas
framåt och så länge repar i den blanka stearinytan,
som strömmen fortfar och ankaret ligger nere. Skifvan
sjelf är försedd med en ytterst fin gradering,
hvaraf vid en tiofaldig omvridning i sekunden en grad
behöfver en tid af 1/3600 sekund för att passera förbi
spetsen på stiftet. Gör denna således ett streck öfver
9 grader, är den tid, hvarunder strömmen var sluten,
9/3600 eller 1/400 sekund. Man kan med noggranhet
afläsa 1/10 grad, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free