- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
448

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska ur och väckare - Elektriska telegrafen i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsvarar 1/36000 sekund. Det sätt, hvarpå de båda
momenten, hvilkas tidsskilnad skall mätas, verka till
att sluta och öppna det galvaniska batteriet, måste
för hvarje särskildt fall uttänkas. Kanonkulan skulle
man t. ex. kunna anbringa mellan de båda utifrån in
i kanonloppet införda poltrådarna, så att, då kulan
ligger stilla, strömmen slutes af henne, medan hon
genom sönderslitande af en fin, tvärs öfver mynningen
spänd tråd skulle kunna afbryta en annan ström.

Den elektriska telegrafen i Sverige. Sverige var ej
bland de första länder, som tillgodogjorde sig den nya
uppfinningen. Visserligen förevisade liniechefen vid
optiska telegrafen von Heland vid en bjudning hemma
hos sig redan den 19 december 1845 en af honom sjelf
tillsammans med då varande löjtnanten A. L. Fahnehjelm
konstruerad telegrafapparat, hvilken sedermera
undergick många förändringar. Men att denna apparat,
som utfördes snart sagdt utan att konstruktörerna
tillgodogjorde sig den erfarenhet, som blifvit samlad
i andra länder, ej kunde blifva af någon praktisk
betydelse, är ej att undra på. Deraf förringas dock
ej värdet af deras bemödande. De sökte väcka chefen
för optiska telegrafverket general Akrells intresse
för saken, och slutligen blef 1850 en morseapparat
på statens bekostnad införskrifven, således fem år,
sedan Morse sjelf hemtat en modell från Europa för
att begagna sig af redan då gjorda förbättringar.

I allmänhet visade sig föga intresse för den nya
uppfinningen eller någon tro på hennes stora betydelse
för handel och industri. Den, som slutligen med allvar
tog saken om hand och i följd af sin samhällsställning
kunde göra sin vilja fruktbringande, var då varande
finansministern baron Palmstierna. I januari 1853 tog
han den införskrifna morseapparaten i skärskådande,
och närmaste följden blef, att regeringen i en
skrifvelse, daterad den 1 februari 1853, anslog medel
för anläggning af en af general Akrell föreslagen
telegraflinie mellan Stockholm och Upsala.

Förberedelser för arbetet vidtogos genast, och på
våren restes vid Märsta gästgifvargård den första
telegrafstolpen, till icke ringa förvåning för den
församlade menigheten. General Akrell, som erhöll
uppdraget att vara chef för den nya telegrafen,
öfverlemnade åt von Heland omsorgen om nyss nämda
linies byggande, medan Fahnehjelm och A. H. Öller
ordnade stationerna i Stockholm och Upsala.

Telegraferingen började den 15 juli, och telegrafen
uppläts till fritt begagnande. Den 1 augusti
tillämpades en låg taxa, som utgjorde 12 skilling
banko för hvarje telegram.

Sedermera hafva telegraflinier blifvit uppsatta
hvarje år, och för närvarande utgör den sammanlagda
trådlängden ej mindre än 1 820 svenska mil.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free