- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
452

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstgjorda magneter - Kompassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närmandet af en elektrisk kropp sönderdelas i sina
positiva och negativa beståndsdelar, äfven inom jernet
elektriska strömmar kretsa, men i motsatta riktningar
och derför utan verkan utåt, emedan de inom det samma
ömsesidigt upphäfva hvarandra, samt att dessa redan
för handen varande strömmar genom inverkan af den
närmade magnetens bestämdt riktade strömmar tvingas
att gå parallelt, enligt det likartade förhållandet
i fig. 360, så faller af sig sjelft, att midt emot
den ursprungliga magnetens nordpol uppstår en sydpol,
och midt emot sydpolen en nordpol (fig. 403), samt
att nordpol och sydpol draga hvarandra, de liknämniga
polerna deremot stöta hvarandra ifrån sig, emedan
strömmarna i dem hafva en motsatt riktning. Detta
uppväckande af magnetism genom närmande kan i viss mån
liknas vid elektricitetens fördelningsverkan. I de
af magneten dragna jernfilspånen ha också strömmar
uppväckts, och det är således ej sjelfva jernet,
som attraheras, utan det är de parallela strömmarnas
verkan på hvarandra, hvilken, yttrande sig som en
ömsesidig dragning, framkallar fenomenet.

Emedan härdadt stål bibehåller den sålunda erhållna
magnetiska egenskapen, skaffade man sig konstgjorda
magneter
derigenom, att man i ständigt samma riktning
beströk stålstänger med en kraftig magnet, vare sig
konstgjord eller naturlig. Nu mera begagnar man sig
för detta ändamål nästan uteslutande af elektriska
strömmar. Flera sådana magnetiserade stålstänger
förenar man lämpligen till en bundt (ett så kalladt
magnetiskt magasin) och brukar böja dem i hästskoform.

Fig. 404. Hästskomagnet.

Det återstår oss att påpeka ännu en egenhet hos
magneten, som är särdeles egnad att bekräfta Ampères
teori. Om man afbryter en magnetiserad stålstång på
midten, der hennes neutrala punkt ligger, erhålla de
afbrutna styckena vid brottytan motsatta poler. I
det afsöndrade nordpolsstycket uppkommer en ny sydpol
och i sydpolsstycket en ny nordpol, så att man på
detta sätt får två särskilda
magneter. Och omvändt, när man lägger en magnets
nordpol intill en annan magnets sydpol, neutraliseras
här den magnetiska kraften, och endast vid de båda
fria ändarna qvarstå de båda polerna.

Kompassen. Denna utan fråga vigtigaste tillämpning
af de magnetiska företeelserna är ingenting annat
än en magnetiserad stålnål, som kan fullkomligt
fritt röra sig omkring sin upphängningspunkt. Den
bestämda riktning, som nålen, åt sig sjelf lemnad,
alltid intager, tjenar till vägledning vid de mest
olika tillfällen. Hon begagnas ej blott af sjöfarande,
utan äfven af ingeniörer vid deras mätningar ofvan
jord, af bergsmän vid dylika under jord, af geologer
till bestämmande af berglagrens riktning och lutning,
af resande på land, astronomer och naturforskare,
och allt efter dessa olika användningssätt är äfven
instrumentet olika inrättadt. Än är nålen upphängd
i en tråd, än svänger hon omkring en lodrät spets
eller uppbäres på annat sätt. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free