Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudvågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom vårt öga mottager ljusintryck på det sätt,
att synnerverna påverkas af den öfver allt utbredda
ljuseterns vågartade svängningar, lika så äro de
intryck, vi genom örat erhålla, ingenting annat
än verkningarna af rörelser, som genom örats
hörselapparat öfverflyttas på hörselnerverna. När
vi höra knallen af ett aflossadt skott, kunna vi af
fönsterrutans skakningar märka, i hvilken våldsam
rörelse luften blifvit försatt.
Allt, hvad vi höra, bruka vi beteckna med namnet ljud,
och de svängningar, vågor, som frambringa ljudet,
kalla vi derför äfven ljudsvängningar. De åstadkommas
genom vexlande förtätningar och förtunningar af
luften. Der luften saknas, kunna vi ej heller längre
ha någon ljudförnimmelse. På höga berg ljuder rösten
svagare än på slätten, emedan luften der är mera
förtunnad. Saussure afsköt på Montblanc en pistol,
och knallen föreföll ej starkare, än om två trästycken
blifvit slagna emot hvarandra. Om vi bringa slagverket
till ett ur under recipienten på en luftpump,
höra vi slagen ännu mycket klara, innan vi börjat
pumpa, men i samma mån luften genom utpumpningen
förtunnas, aftager äfven ljudet och blir slutligen,
när recipienten är lufttom, alldeles ohörbart,
fastän vi se hammaren arbeta (fig. 411).
Ljudvågornas fortplantning sker likformigt åt
alla sidor, så att vågorna med sin yta alltid bilda
en sfer omkring sin utgångspunkt. Ljudet kommer derför
till hvarje särskild punkt i en rät linie, och det är
i denna mening, man talar om ljudstrålar. Af ljudets
fortplantningssätt följer, att dess styrka måste med
afståndet bli allt svagare; intensiteten aftager med
qvadraten på afståndet, så att ett pistolskott, som
aflossas en aln från vårt öra, verkar hundra gånger
starkare derpå, än om vi stode 10 alnar ifrån skytten.
Fig. 411. Slagverk under recipienten.
Ljudet rör sig i luften med en hastighet af 1 150 fot
i sekunden, hvarvid dock är att märka, att enligt
försök, som Regnault i Paris anstält, denna hastighet
något minskas med ljudvågens afstånd. Medan sålunda en
ljusstråle behöfver 8 minuter och 13 sekunder för att
komma från solen till jorden, skulle ett rop, som vore
starkt nog att dit framtränga, först efter 16 2/3 år
höras på solen. För öfrigt få vi ej af det nu sagda
tro, att ljudvågorna endast fortplantas af luften;
äfven fasta kroppar kunna leda dem vidare. Denna
omständighet har dock ingen betydelse för vår hörsel,
ty denna kan alltid endast af luftsvängningarna
mottaga intryck. Ljudets hastighet är till och med i
fasta och flytande kroppar större än i luftformiga. Så
t. ex. är hon i tenn 7, i jern, stål och glas 10 2/3, i
silfver, messing och valnötsträ äfven 10 2/3, i koppar
12, i ebenholts 14 2/5, i furu ända till 18 gånger så
stor som i luften. Furuträ är således utmärkt egnadt
att mottaga ljudets svängningar, och det är äfven
derför, detta träslag i musikinstrumentmakeriet
spelar en så betydande rol. I synnerhet göras deraf
stränginstrument, medan flöjter, klarinetter och
andra instrument, hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
