Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svängningsknutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vida högre än de toner, strängen, när han fritt
vibrerar i sin fulla längd, skulle låta höra, och
uppstå, när man med fingret sakta berör strängen i en
punkt, som betecknar en utan rest i hans hela längd
uppgående bråkdel, t. ex. 1/4, 1/3 o. s. v., och
med stråken bringar honom att ljuda. När beröringen
sker tillräckligt sakta, så att punkten derigenom
visserligen hålles i hvila, men svängningarna det
oaktadt ännu kunna meddela sig åt den öfriga strängen,
vibrerar denna visserligen i hela sin längd, men
icke som ett helt, utan i idel små afdelningar, som
på sätt och vis bilda sjelfständiga strängar, hvilka
sins emellan äro lika och bestämmas af den fasthållna
punktens afstånd från närmaste ända. Delningspunkterna
förblifva hvilande och kallas svängningsknutar. Medan
i fig. 418 blott en sådan svängningsknut uppstår,
bildas i fig. 419 vid beröringen af den första
fjerdedelen två sådana knutar, K2 och K3; upphänger
man i dessa punkter små pappersryttare, bli de der
lugnt qvarsittande, medan de, om de anbringas på
de mellanliggande vibrerande strängdelarna S1 S2
S3, genast afkastas.
Fig. 420. Frambringande af de chladniska klangfigurerna.
Af denna strängarnas sjelfdelning gör man nu inom
musiken en mångfaldig användning. En lätt beröring
af strängen på det ställe, der man måste trycka med
fingret för att erhålla qvinten, ger den höga oktaven,
en lätt beröring af qvarten den höga duodeciman,
af den stora tersen den högre dubbeloktaven o. s. v.
Svängningsknutar uppstå ej blott på vibrerande
strängar, utan äfven på vibrerande luftpelare och
plattor, och vi skola vid omnämnandet af de
särskilda musikinstrumenten få tillfälle att återkomma
till de senare. De äro äfven anledning till de
chladniska klangfigurerna, om hvilkas tillkomst
och olika beskaffenhet fig. 421-423 gifva oss en
föreställning.
Fig. 421-423. Chladniska klangfigurer.
Plattan, som kan ha hvilken form som helst, blott
han är regelbunden, fästes stadigt i en punkt,
beströs med sand och sättes med en fiolstråke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
