- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
472

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svängningsknutar - Öfvertoner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svängning. På alla svängande punkter råka nu
sandkornen i en lifligt hoppande rörelse och ordna
sig snart i regelbundna figurer på de delar, som ej
indragits i den vibrerande rörelsen. Man kan lätt få
figurerna att antaga en annan gestalt, om man genom
att trycka fingret på andra ställen tvingar dessa
att hålla sig i ro.

Öfvertoner. Dessa anmärkningar äro synnerligt vigtiga,
ty hvad vi här afsigtligt framkalla, uppträder
ständigt sjelfmant i naturen, så att vi väl kunna
påstå, att en enkel, oblandad ton är den sällsyntaste
af alla naturliga företeelser. Men på graden och
arten af denna blandning med andra toner grunda sig
de underbaraste effekter. Ville t. ex. en fiolspelare
på en sträng låta höra det ettstrukna c eller någon
annan not, skulle han med all sin konst ej kunna
det. Hans grepp må vara aldrig så skarpt och säkert,
stråkföringen aldrig så regelmässig, höras dock
andra toner mer eller mindre tydligt derjemte. Detta
förhållande har antingen sin grund deruti, att
strängen af sig sjelf delar sig på samma sätt, som
när flageolettonerna uppstå, eller att instrumentets
öfriga beståndsdelar äfven komma i svängning, men
hufvudsakligen deruti, att i följd af det olika sätt,
hvarpå strängen sättes i rörelse, små löpvågor gå fram
öfver hela hans längd, alldeles som när mot ändan af
ett spändt tåg riktas ett hastigt och lifligt slag och
således jemte tvärsvängningarna äfven längdvibrationer
uppstå. Alla dessa olika orsaker framkalla toner,
som, förenade, utgöra detta totalljud, hvilket vi i
musiken betrakta som representant af en viss not och
derför behandla som en enkel ton.

Stå de medljudande tonerna i ett regellöst
förhållande till hvarandra, får ljudet karakteren af
ett buller. Slamret, suset, brusandet m. m. bestå
visserligen af särskilda toner med regelbundet
förlopp, men i följd af sina irrationela svängningstal
kunna dessa senare ej förena sig till en harmonisk
totaleffekt.

Bitonerna eller öfvertonerna, såsom de för sina
högre svängningstal kallas, stå till grundtonen i ett
lagbundet förhållande. Deras intervaller äro alltid
fullt bestämda, men bero äfven till en del af den
svängande kroppens natur, af svängningsförhållandena
eller kraften, som sätter strängen i rörelse.

För spända strängar, öppna pipor m. m. uttryckas
öfvertonernas svängningsförhållanden genom följande
tal:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
- - - - = = = = = = = = <u>=</u>
c e g c e g b_ c d e f g a_ ais_ h c

Allt efter som vissa sådana öfvertoner mycket starkt
framträda, andra deremot försvagas eller helt och hållet
försvinna, vexlar ljudets natur, och de särskilda
instrumentens klangfärg beror hufvudsakligen af
dessa högre partialtoners olika uppträdande i de
på instrumenten framkallade ljuden. Märkvärdigt
är äfven, att vokalernas bildning, den egendomliga
karaktersskilnad, som råder t. ex. mellan a å ena
sidan och o, u, e, i å den andra eller emellan dessa
inbördes, beror af vissa bitoners samljudande. När en
sångare på en bestämd not sjunger vokalen a, låter
han genom den särskilda inrättningen af munhålan
helt andra toner ljuda jemte hufvudtonen, än om han
på samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free