- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
482

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De rytmiska instrumenten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många verka oharmoniskt. Derigenom samt genom de
uppkommande kombinationstonerna, bland hvilka
man synnerligast i efterklangen förnimmer de
djupa, erhåller ljudet vid ringningen sin stora
klangfullhet. Då metallen är mycket spröd och
en förbättrande bearbetning medför betydlig
möda och kostnad, söker man genast i gjutningen
frambringa den åsyftade tonen, och en klocka med
ett välstämmande ljud är derför ett ej så ringa
konststycke. Förr i synnerhet fann man behag uti att
sammansätta ett större antal olika stämda klockor
till ett instrument, nämligen klockspelet, och genom
anslående i motsvarande ordningsföljd utföra hela
musikstycken. Uti S:t Georgskyrkan i Boscherville
i Normandie finnes en från 11:e seklet härrörande
basrelief, föreställande ett sällskap, musicerande
på mångfaldiga då brukliga instrument. Fig. 435 ger
en afbildning af detta märkvärdiga stenhuggararbete,
hvartill vi framdeles återkomma. Bland här förekommande
figurer ser man två, de båda sista i nedre afdelningen,
som traktera ett klockspel. Stenen är visserligen just
på detta ställe svårast gnagd af tidens tand, men af
det, som finnes qvar, och med afseende på dessa
instruments enkla behandlingssätt kunna vi dock utan
svårighet föreställa oss det felande.

Fig. 433 och 434 visa oss de större klockspelens
inrättning och sättet att behandla dem.

Äfven i orkestermusiken förekomma klockspel i mindre
skala, hvilka anslås med hammare.

Med undantag af några ryska torde de största
klockorna finnas i Tyskland. Fig. 432 föreställer en
af de äldsta, den s. k. Saufang i Ceciliakyrkan
i Köln, förfärdigad af en med kanterna öfver
hvarandra hopnitad jernplåt. I England föredrager man
sammansättningen af flera smärre klockors ljud framför
den storartade, mäktiga klangen, och tornen ega derför
ofta klockverk med en hel rad af klockor, stämda i den
diatoniska, stundom ock i den kromatiska skalan. Dessa
anslås ej med rytmiska mellanpauser, såsom hos oss,
utan de särskilda tonerna sammanbindas i alla möjliga
kombinationer, så att än skalan genomlöpes, än ters-
och sext-gångar m. m. utföras. Ofta bilda sig hela
sällskap af klockspelare, som genomtåga landet för
att låta höra sig. På benämningen "skön konst" kunna
dock dessa prestationer ej göra anspråk.

Fig. 433. Klockspel.

I stället för klockor använder man äfven till samma
ändamål stora metallstafvar, helst af gjutet stål.
De äro lättare att förfärdiga och stämma, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free