- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
487

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harpan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyran, hölls på eller emellan knäna och hvars
strängar knäptes med fingrarna. Strängantalet
tyckes ha vexlat mellan tio och tjugu. Psalterion
skilde sig från lyran deruti, att resonansbottnen
ofvantill begränsade instrumentet, såsom fig. 439
utvisar, hvilken är tecknad efter en afbildning
i en handskrift från 9:e århundradet. En annan
form visar den följande afbildningen (fig. 440)
af ett instrument från 12:e århundradet; vi se här
redan gitarrens förelöpare, om vi som resonansbotten
betrakta den runda skifva, hvaröfver strängarna äro
spända. Psalterions form vexlade i tidernas lopp
ännu mera; strängarna ökades ända till 32, och den
tidens målare och skalder uraktläto aldrig att för
dess underbara välljud prisa det som det yppersta
instrumentet vid de himmelska konserterna. Den
spelande bar det i 14:e århundradet på bröstet, der
det med två framskjutande horn hvilade på hans armar
så, att han hade händerna fria; strängarna anslogos
med ett par små pinnar. Måhända var det instrument,
som benämdes dolcenulos och uppkom i 14:e seklet
samt stundom nämnes som klavikordens föregångare,
ingenting annat än ett psalterion med ovanligt stor,
lådformig resonanskropp.

Fig. 439. Psalterion från 9:e århundradet.

Märkvärdigt nog finna vi på rent romerska monument
intet exempel härpå; möjligen har harpan också varit i
bruk i de sydligare, af grekiska kolonister befolkade
landsdelarna, medan romarnas stränga och för de sköna
konsternas mildare inflytelser föga tillgängliga sinne
medelst den lilla, men krigiska trumpeten (tuban)
fullständigt tiilfredsstälde sina musikaliska behof.

Längre upp mot norden, i Germaniens skogar, finna vi
emellertid redan då, liksom ännu i dag bland Skotlands
höga, töckenhöljda berg, harpan utgöra det egentligen
nationela och heliga instrument, hvarmed barderna
beledsaga sina sånger. Harpans öfverjordiska, eteriska
klang egnar sig ock framför allt att med sina toner
omsväfva de af skalden frambesvurna töckengestalterna
ur det förflutna eller beledsaga blicken in i den
af siaren upprullade framtiden. Man kan ej tänka sig
Ossian och Fingal utan harpa. På denna sidan Alperna
var hon allmänt i bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free