- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
494

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klaveret och de klaverartade instrumenten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Korppennorna brukades för öfrigt på de klaverartade
instrumenten ända till slutet af förra århundradet,
och Zelter berättar ännu (1790), att han insatt
nya pennor i en flygel på landet. För att undvika
strängarnas efterljudande, dämpades de genom inflätade
klädeslister, en metod, som visserligen endast är af
nytta på instrument med mycket kort ton.

En märkvärdig variant af denna flygel var det
nürnbergska hackbrädet, till sitt yttre likt
honom och likaledes försedt med sensträngar, men
alldeles olikt honom i sättet att frambringa tonen,
ty strängarna försattes ej i svängning genom anslag
medelst dockor, utan mot hvarje sträng trycktes ett
litet vridhjul, hvars ihållande friktion gaf en klang
af fiolartad färg. De små hjulens rörelser underhöllos
medelst ett större svänghjul, som låg utom lådan
och trampades med foten; de små hjulen sattes genom
tangenternas nedtryckning i rörelse. Detta instrument,
uppfunnet 1610 af Hans Haydn i Nürnberg, förekom
ännu i början af detta århundrade och undergick många
förbättringar. Benämningarna gambaflygel, fiolklaver,
cymbal
m. m. voro alla likbetydande. I allmänhet bör
man ihågkomma, att det äldre instrumentbyggarnas
terminologi just på klaverinstrumentens område
var mycket rik, men äfven mycket osäker. De olika
tonverktygen förändrades mångfaldigt, förbättrades
genom nya uppfinningar och tillägg, hvarvid de
naturligtvis äfven försågos med nya benämningar,
och man skulle, kunna uppräkna en hel mängd namn på
instrumentmakare, hvilka alla kunde göra anspråk på
äran af någon sådan förbättring.

Det äldre instrument, som särskildt benämdes klaver,
stundom ock klavecin eller klavikord, knäptes
likaledes medelst korppennor och hade i början
af 17:e seklet ett omfång af 4 1/3 oktaver. De
kromatiska tonerna angåfvos genom öfvertangenter,
de naturliga genom undertangenter, och för att
stämma instrumentet för olika tonarter följde man
den grundlige orgelisten Andreas Werkmeisters
ännu brukliga qvintfortskridningsmetod, i det man
stämde vissa intervaller något undersväfvande. Med
nutidens instrument kan det gamla klaveret hvarken
täfla i tonens fullhet och styrka eller i yttre
storhet och prydlighet. Klaveren voro små klena
tonverktyg, hvilka på intet sätt nu mera skulle kunna
tillfredsställa vår smak. Mozart berättar, att vid
ett besök i ett italienskt kloster munkarna allt jemt
buro klaveret efter honom, på det man öfver allt måtte
få njuta af hans spel. Priset öfversteg i allmänhet
ej 80 rdr. Det goda priset var emellertid orsaken
till instrumentets spridning, och nutidens klagan:
"i hvarje hus en klinklåda" hörde man redan för nära
hundra år sedan af Schubart, som i sin "Musikestetik"
säger: "klaver spelas, hamras, trummas och klinkas
af alla, af stympare och talanger, hustru och man,
pojkar och flickor; det tillhör en god uppfostran".

De första och tillika oundvikliga olägenheterna hos
alla dessa instrument bestodo i omöjligheten att
frambringa så väl tonens starkare och svagare nyanser
som äfven en tillräcklig dämning för att hindra
efterklangen. I förra fallet medgaf dock hackbrädet,
som slogs med små hammare, dem man höll i handen,
någon nyans, och detta väckte hos padovanen Bartolomeo
Cristofali
tanken att förena hackbrädets och klaverets
egendomligheter och sätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free