Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klaveret och de klaverartade instrumenten - Pianots bygnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När vi höra, att endast i London årligen tillverkas
omkring 23 000 pianoinstrument, som representera ett
ungefärligt värde af 2 millioner pund sterling,
och att Frankrike årligen frambringar pianon
för omkring 16 millioner franc, att Belgien
förfärdigar omkring 1 300, Wien omkring 2 500 till
2 600, att Leipzig, Berlin, Breslau, Stuttgart ej
allenast uppnå, utan till och med öfverskrida dessa
siffror, och när man dertill besinnar, att hvarje
stad, äfven de smärre, eger instrumentbyggare,
ofta af förvånande produktivitet, undrar man ej
öfver den klagande frågan: "hvarifrån komma då
alla dessa instrument, som skrälla i hvart enda
hus?" Pianofabrikationen inskränker sig ej till
England, Tyskland och Frankrike; Amerika har sin
Steinway, sin Chickering, som i produktivitet trygt kunna täfla med Broadwood. Och om de också ej, såsom
denne, redan år 1852 utsändt mera än 108 000 pianon
i verlden, har i stället deras fabrikation på de
senaste åren utvidgats på ett desto mera öfverraskande
sätt. De 27 första pianofabrikerna i Förenta staterna
afyttrade år 1869 pianon till ett värde af 5 317 402
dollar, häribiand 2 200 instrument ensamt af Steinway &
Son till ett belopp af 1 205 463 dollar, af Chickering
till en million dollars värde.
Äfven i Sverige har pianofabrikationen gjort ganska
betydande framsteg, och särskildt har Stockholm att
uppvisa ett betydligt antal instrumentmakare[.] De äldre,
nu mera upphörda fabriksfirmorna Hulting, Rosenvall,
Söderberg m. fl. lemnade på sin tid mycket eftersökta
instrument, bland de nyare Jacobsson, Hoffman m. fl.,
och i Göteborg ha Billberg och Malmsjö förfärdigat
pianoinstrument, som tillhöra första ordningen.
Pianots bygnad. Instrumentets yttre infattning,
lådan eller kroppen, är endast snickararbete, som
på tonens fysikaliska natur har föga inflytande. I
afseende på instrumentets yttre form urskilja vi tre
hufvudarter af pianot: flygeln med den på längden
utlagda kroppen, det taffelformiga pianot, taffeln, samt det upprättstående, pianinot; alla innehålla
samma beståndsdelar.
Ramen, i hvilken samtliga strängarna äro uppspända,
måste i följd häraf uthärda en betydlig spänning, som
i trekoriga flyglar beräknas till nära 300 centner. En
sådan kraft sträfvar att draga stämnagelsskifvan
och stämstocken, hvari strängarna äro fästa,
åt hvarandra och sammandraga ramens båda ändar
samt måste derför genom dess motstånd oupphörligt
tyglas, ty en hårsmåns eftergifvande skulle verka
en märkbar förstämning. Stämningens bibehållande
är ock, som bekant, ett af de första anspråken på
ett godt piano. Utsökt och fullkomligt tort trä af
flerfaldigt slag utgör hufvudmaterialet till denna
grundbygnad. Man låter det ligga flera år i fria
luften, innan man använder det. Vissa hårda träslag,
som aldrig torka tillräckligt, så länge de få behålla
sin form af stammar eller tjocka plankor, söndersågar
man till tunna bräder eller formar dem redan i förväg
någorlunda till deras framtida ändamål. Äfven det
fullkomligt lufttorra träet bringas före användningen
ofta i svettkammaren, der genom konstgjord värme den
sista återstoden af fuktighet utpressas. Bland de
hårda träslagen begagnas vanligtvis ek, bok, lönn,
bland de mjuka gran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
