- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
501

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den äldsta mekaniken är Cristofalis hammarverk, hvars
konstruktion synes af fig. 445. I denna afbildning är
a b tangentens bakre del, som vid sitt uppåtgående
med stöttungan f lyfter den omkring e vridbara
mothäfstången c d och på samma gång aflägsnar
dämmaren g från strängen h i. Stöttungan stöder sig
mot en plattslagen metalltråd k och hålles af fjädern
l. Den egentliga hammaren m rör sig i hammarnöten n,
som ligger uti hammarbåren o; p äro små korsvis lagda
snören, mellan hvilka hämmarna äro inpassade. Redan
ett ytligt betraktande visar det ändamålsenliga
i denna mekanik, hvilket ännu mera framträder vid
jemförelsen med Schröters senare gjorda uppfinning.

Den gamla schröterska mekaniken, sådan hon med någon
förändring användes af strassburgaren Silbermann,
är framstäld i fig. 446. Stycket a b är den bakre
tangentdelen, på hvilken hammaren c, som uppbäres
af d, befinner sig. Då tangenten genom tryckningen med
fingret går uppåt, uppehålles den kring ett stift vridbara
spetsen e af kanten till den midt emot stående
listen f, och hammaren måste då slå omkring och
uppåt. Sjelfva tangentens spelrum inskränkes genom
den nedre sidan g af samma list. Då hammarens skaft
utgör en betydligt längre häfstångsarm än den motsatta
ändan, måste äfven hammarhufvudets väg och hastighet
vara i förhållande större. På nutidens instrument
förhåller sig härtill tangentens nedfallande under
spelarens finger ungefär som 1 : 8; således är den väg,
hammarhufvudet genomlöper, medan tangenten går ned,
åtta gånger längre och derför äfven hastigheten åtta
gånger större.

Fig. 447. Wienmekaniken.

Vi se, att dämmaren, en af de vigtigaste
beståndsdelarna, hvilken Cristofali så sinnrikt
anbragt, här saknas. Strängarnas efterklingande
dämpades här ofullkomligt medelst inflätade klädesremsor.
I Tyskland förbättrade Stein den
schröterska mekaniken, och flyttningen af hans
verkstad till Wien genom hans barn gaf anledning
till benämningen wienmekaniken, som länge och till
en del intill vår tid bibehållit sig. Stein uppfann
och satte i stället för den stela listen f (fig. 446)
utlösaren g (fig. 447), som gaf hammaren mera frihet,
och å andra sidan, för att ej låta denna frihet
urarta, hammarfångaren i. Utlösaren är medelst
en pergamentremsa fastlimmad vid sin list, och en
ståltrådsfjäder nedtrycker honom alltid inåt till
anslagslisten. Hammaren slår uppåt af samma orsak
som i den förra mekaniken, emedan hans skaftända e
stöter på ett hinder; men här är hindret undvikande,
och på en viss lyftningshöjd måste uppehållaren
efter skedt hammarslag nedhalka från den då mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free