- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
503

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stift fäst vid tangenten. En liten fjäder sträfvar
ständigt att bibehålla honom i lodrät riktning
och återför honom dit, när utlösningen gjort sin
tjenst. Goda instrument äro äfven så inrättade,
att stötarens fasthängningspunkt vid tangenten
kan genom små skrufvar ställas något högre eller
lägre, ty det är af påtaglig vigt att noggrant
kunna reglera hans lyfthöjd. På föregående sida
stående figur visar den engelska mekanikens vanliga
anordning. Utlösningen bildas här af ett snedt genom
hammarlisten gående skrufstift e, och det är tydligt,
att vid stötarens stigande hans sneda yta måste
komma i kollision med stiftets hufvud och stötaren
vika undan så långt till venster, att spetsen ofvantill
lemnar hammarnöten. Genom utlösarens fram- och tillbakaskrufvande
utfinnes slutligen den punkt, der anslag och utlösning bäst
och bestämdast inträffa. På tangentens bakre ända hvilar
en häfstång, som bär dämmaren g. Stöttungans utlösning
kan naturligtvis ha åtskilliga andra former och har dem ock; en
redogörelse derför skulle dock föra oss för långt.

Ett nyare, ofta prisadt, men från andra håll mindre
uppmärksammadt framsteg i pianobygnaden är den
så kallade repetitionsmekaniken eller dubbla
utlösningen. Iden härstammar från Erards atelier i
Paris, och Frans Liszt gjorde nyheten ryktbar. I
hvarje vanlig mekanik måste nämligen tangenten
efter skedt anslag kunna åter fullständigt lyfta
sig, innan något nytt anslag kan ske, ty den utlösta
stöttungan måste först åter kunna inställa sig under
sin angreppspunkt vid hammaren. Repetitionsmekaniken
deremot medgifver samma strängs hastiga anslående
flera gånger å rad, om tangenten också blott får en
lyftning af två tredjedels eller en linie. Härigenom
beredes virtuosen en stor lättnad i utförandet af
snabba drillar.

Fig. 449. Repetitionsmekanik.

Den af Erard uppfunna repetitionsmekaniken är ett
hopande af ej särdeles lyckligt ordnade leder; sedan
dess har man uttänkt enklare mekanismer, som gifva
samma verkan och hvaraf vi i fig. 449 afbilda en. I
den i hvilande tillstånd framstälda mekaniken se vi
stöttungan, i form af en vinkel c d e, längre upptill
försedd med en ny arm f, på hvilken är fäst en böjd
stålfjäder, som vid den andra ändan med ett stoppadt
hufvud g nedtill hvilar mot hammarnöten h. Vid
vanligt spel verkar mekaniken som hvarje annan; hufvudet
med fjädern har ingenting att uträtta, ehuru det alltid
hvilar mot hammarnöten och följer dess upp- och nedgående.
Men om tangenten deremot af den spelande hålles nedtryckt,
så att stöttungan förblir utlöst, faller hammaren tillbaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free