- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
504

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast ett kort stycke och förblir hvilande på
hufvudet. Fjädern blir nu för ögonblicket ett
stöd och en häfstång, ty han är stark nog att hålla
hammaren, sväfvande och genom hufvudet öfverföra den
nedtryckta tangentens korta impulser på hammarnöten,
så att svaga, korta slag i snabb följd kunna gifvas
sjelfva strängen.

Härmed ha vi emellertid endast i korthet antydt
pianots förbättringar. Moscheles, Liszt, Thalberg,
Rubinstein, Bülow, Tausig jemte flere berömda,
virtuoser skulle aldrig kunnat göra sig gällande,
om instrumentet ej redan uppnått en viss utbildning;
de visade, hvad som på pianot kan åstadkommas,
men föranledde äfven å sin sida ytterligare
förbättringar. Pianot har också blifvit ett helt annat
instrument; dess nu varande tonkarakter är i väsentlig
mån olik dess ursprungliga, och man märker på den
äldre pianoliteraturen, till och med Beethovens,
att hon är tänkt för andra klangeffekter än dem,
nutidens instrument erbjuda [1].

För upprättstående instrument, der hammarslagen måste
falla i annan, vanligtvis horisontal riktning, blir
mekaniken naturligtvis annorlunda anordnad. Rörelserna
blifva här lätt något trögare, emedan den naturliga
tyngden mindre förmår medverka, så vida man ej vill
taga små motvigter af bly till hjelp, hvilket i vissa,
inrättningar också verkligen eger rum. Det gifves ett
temligen stort antal horisontalt, slående mekanismer;
vi af bilda deribland i fig. 450 en af de enklaste,
hvars bygnad och verkan genom det föregående är lätt
att fatta och som förnämligast utmärker sig genom en
vacker konstruktion af dämmaren. a b är tangentens
bakre del, c d stöttungan. Hammaren f vänder sig i
nöten e. Dämmaren <i>k</> är fäst vid ena sidan
af en vinkelhäfstång g h i och tryckes från strängen
genom en liten stång l l hvilken vid tangentens
nedtryckande uppskjutes af hans bakre ända. Så snart
fingret lemnar tangenten, trycker en fjäder m dämmaren
åter mot strängen n n.

Fig. 450. Mekanik för stående instrument.

Slutligen ges det ock ett stort antal nedåt slående mekanismer.
Dessa ligga med sina klaviaturer öfver strängarna; den bakre
tangentdelens uppstigande användes sålunda icke till en uppåt riktad
stöt, utan till att nedifrån


[1] Detta är delvis riktigt,
men beror för öfrigt ganska mycket af det olika behandlingssättet
hos de moderna instrumenten. På Bechsteins, Blüthners m. fl:s
flyglar låta Mozart, Haydn, Weber m. fl. förträffligt spela sig,
hvilket deremot är nästan omöjligt på ett pianino af den vanliga
beskaffenheten, äfvensom på flyglar med djupgående tangenter och
mycket voluminös ton. Ö. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free