- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
513

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiolen och de fiolartade instrumenten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvars prydliga form låter sluta till en redan hunnen
betydande fulländning i det tekniska arbetet. Lika
så känner man i kyrkan S:t Germain des prés i Paris
en figur från 12:e århundradet, som behandlar en
femsträngig viola. En miniatyrmålning från 14:e
århundradet i nationalbiblioteket i Paris och en annan
på portalen till kapellet S:t Julien des ménétriers
(fig. 458) förekommande figur från samma tid visa, att
den då brukliga rebeken temligen noga öfverensstämmer
med en tresträngad fiol och redan eger snäckan på
nutidens fiol. Vi kunna sålunda ända till denna tid
följa fiolens utveckling i hans nu varande gestalt.

Som vi af figurerna i S:t Georgskyrkan finna,
hade man långt förut, utom de vanliga fiolartade
instrumenten, äfven andra, dessa liknande, men större
stränginstrument, dem man, liksom violoncellen, höll
mellan knäna och hvilka allt efter landets bruk hade
tre, fyra eller fem strängar (fig. 435).

Till sitt väsen öfverensstämma alla instrument af
denna art med fiolen och hafva i sin gemensamma
användning till att förstärka eller harmonisera
fiolmelodin gått så hand i hand med sistnämda
instrument, att principalinstrumentets historia
äfven kan anses omfatta de öfrigas utvecklingsgång.

Fioltillverkningens konst erhöll synnerligast i det
musikaliska Italien, der den kyrkliga kulten måste
väsentligt befordra instrumentalmusikens utbildning,
lyftning och fulländning. Der var det ock, som detta
instrument uppnådde sin utvecklings glansperiod. De
första fiolerna med 4 strängar bygdes af en viss Testori. Arbetet var emellertid ännu temligen rått och
tonen svag. Men Testoris efterföljare Andrea Amati i
Cremona lyfte fioltillverkningen hastigt till en hög
grad af fullkomlighet, så att hans rykte spriddes
långt i utlandet, och genom de af Karl IX hos honom
bestälda instrumenten förvärfvade de italienska
fiolerna ett betydande företräde framför alla
andra dylika instrument. Hans son eller hans söner
Antonio och Enrico Amati — båda namnen kunna möjligen tillhöra en och samma person
— egnade hela sin lefnad åt faderns uppgift, den de äfven löste så,
att de mest fulländade instrument, som gifvas, väl
kunna tillskrifvas deras flit och ihärdighet. Åren
från 1594 till ungefär 1625 beteckna den tidrymd,
från hvilken de fullkomligaste amatiinstrumenten
härröra. De stora framgångarna ledde till en
fabrikation i så stor skala, att Amatierna äfven på
andra håll läto för sin räkning tillverka fioler,
dem de sedan gåfvo den slutliga fulländningen och
sitt namn. I den nu varande baierska staden Füssen
ensamt arbetade sex fiolmakare för fabriker i Cremona.

illustration placeholder
Fig. 458. Rebekspelare på

portalen till kapellet S:t Julien

des ménétriers i Paris.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free