Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiolen och de fiolartade instrumenten - Fiolens beståndsdelar och teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbaka i tonskönhet, och häraf torde det komma, att
guarnerierna och stradivarierna nu ofta föredragas
framför de femtio år äldre amatiinstrumenten. Oaktadt
man nu lika väl som förr kan nedlägga den största
omsorg och konstfärdighet på det bästa material,
tyckes det likväl ej blott vara omöjligt att
öfverträffa, utan knappast ens möjligt att uppnå
dessa berömda fiolfabrikanters arbeten. Men att
detta område i och för sig icke är ett sådant,
som uttömmes genom ett enda skema, bevisa de gamla
mästarnas instrument tillräckligt. Deras afvikelser
från hvarandra äro omisskänliga och så betydliga,
att öfvade kännare redan på grund af dess yttre kunna
med säkerhet säga, hvem som förfärdigat det eller det
gamla instrumentet. Om också den första formen är att
anse som en uppfinning af Amati, voro likväl de öfriga
fabrikanterna inga blotta efterhärmare. Olikheterna
i detalj bevisa, att de uppfunnit sina instrument
sjelfständigt efter andra principer och stödda på
andra erfarenheter.
I fig. 460 äro ett par gamla fioler afbildade,
sådana Mersenne i sin "Universalharmonie" bevarat
dem åt oss. Det större instrumentet förskrifver sig
från senare hälften af 16:e århundradet, och man ser,
att sedan den tiden denna form bibehållit sig nästan
oförändrad (fig. 461). Den mindre är en så kallad
stockfiol (pochette, fickfiol), som i anseende
till sina små dimensioner af dansmästarna lätt kunde
medföras i fickan på den stora vida rock, som den
tiden begagnades. Deras slägte är nu utdödt. Men
om fiolens form icke väsentligen förändrats, har i
stället stråken efter hand undergått en ombildning,
hvilken sedan början af förra århundradet fortgått
genom de i fig. 462 aftecknade formerna till den
gestalt, han nu har.
Fig. 460. Gamla fioler jemte stråke. |
Fig. 461. Fiolens klassiska form. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>