- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
518

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiolens beståndsdelar och teori - Fioltillverkningen i Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sargen, bottnen och halsen. Men ingen af dessa delar
har särskildt för sig blifvit på ett uttömmande sätt
undersökt till sitt verkningssätt, och derför kunna
ej heller på försöksapparater, der den ena eller
andra beståndsdelen saknas eller är framstäld på ett
ofullständigt sätt, några iakttagelser göras, hvilka i
fråga om fiolen medgifva en ofelbar slutsats. Dermed
vilja vi naturligtvis icke säga, att de fysikaliska
vetenskaperna böra helt och hållet afstå från att
söka förklara detta instrument; deras slutsatser
skola fast mera kunna vara instrumentmakarna till
väsentlig nytta; men de måste, i motsats till den
väg, som hittills följts, taga instrumentet som en
färdig produkt och a posteriori söka orsakerna till
dess egendomlighet.

Fiolen, sådan han är, är ett allt igenom förandligadt
instrument, en organism, i likhet med lefvande
väsen. Han har sin kropp, sina nerver och sin
själ. Hvar och en af dessa beror på naturligt sätt af
de andra, men ingen kan lösryckas från de andra och
för sig allena mätas och vägas till sitt lifgifvande
inflytande.

Stråkinstrumentens egendomliga klang verkan beror,
enligt Helmholtz, derpå, att grundtonen framträder
särdeles starkt och starkare än i pianots eller
gitarrens strängar, på hvilka man slår eller
knäpper nära deras ändar, men de första öfvertonerna
deremot jemförelsevis svagare och först de högre
öfvertonerna från den sjette till ungefär den
tionde göra sig märkbara med synnerlig tydlighet
och framkalla den skärpa, hvilken utmärker klangen
af alla stråkinstrument. De nyare instrumentmakarna,
bland hvilka i synnerhet Vuillaume i Paris, Padewet i
Karlsruhe, Grimm i Berlin, Otto i Köln och Lemböck i Wien äro utmärkta, ha äfven, med riktig uppfattning af
sin sak, mindre försökt sig på framställande af fioler
efter nya principer än att följa de gamla mästarna,
och deras framgångar tala tydligare än allt annat för,
att detta för närvarande är den enda rätta vägen.

Man har visserligen framstält många slags nya fioler
af messing, silfver, med elliptisk eller sferisk
kropp, med metallsträngar o. s. v., men om äfven
brukbara instrument på detta sätt frambragts, var
det dock ej mera fioler, utan tonverktyg af helt och
hållet nya egenskaper, som man ej beräknat. Vill man
framkalla fioltonen, sådan vi älska honom i de gamla
instrumenten, återstår intet annat än att framkalla
honom med samma medel och på alldeles samma sätt,
som Amati, Guarneri och Stradivari först och skönast
gjort.

Fioltillverkningen i Tyskland spelar i synnerhet
i Mittenwald en mycket stor rol. Hon drifves der
fabriksmässigt, och den godhet, dessa instrument,
oaktadt sin stora prisbillighet, ega å ena sidan,
och deras deraf betingade stora afsättning å den
andra ha förskaffat henne en sådan betydelse,
att vi här måste egna denna industrigren någon
uppmärksamhet. Dess början går tillbaka ända in i 17:e
århundradet och anknyter sig vid den gamle mästaren
Stainers verksamhet. Jakob Stainer, född den 14 juli 1627 i Absam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free