- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
519

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fioltillverkningen i Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Hall i Inndalen, kom som gosse i lära hos en
orgelbyggare, men utbytte snart, i anseende till
sin svaga kroppsbygnad, denna syselsättning mot
ett lättare yrke, fiolmakeriet, som då blomstrade i
Cremona, med hvilket, såsom vi redan nämt, mångfaldiga
beröringar egde rum. Stainer kom nu äfven genom
rekommendation till Nicolo Amati, hvilkens metod
han gjorde till sin egen. Amati önskade, att han
skulle stanna hos honom och gifta sig med hans
dotter. Detta tyckes ha varit anledningen till,
att Stainer i hemlighet flydde och begaf sig till
Vimercati i Venezia. Sedermera bosatte han sig i
sin födelseort Absam och grundlade här redan under
första hälften af fyrtiotalet en egen fiolfabrik,
hvars läge var synnerligt gynsamt genom de i närheten
i stor mängd växande utmärkta trädslagen, af hvilka
han i synnerhet med stor omsorg utvalde dem från
Lafarschs och Gleirschs bergåsar. Bland de lärjungar
och medhjelpare, han genom sitt stora rykte dragit
till sig, var äfven Mattheus Klotz från Mittenwald,
en liten stad, belägen några timmars väg norr om
Absam. Denne Klotz, hvilkens instrument nu anses
nästan jemngoda med de stainerska, återvände till
Mittenwald och inlärde der sin son i yrket. Den
unge Klotz var också redan riktad med de yppersta
erfarenheter, då han, för att fullkomna sig i sin
konst, begaf sig till Italien. Här besökte han de
berömdaste verkstäderna och uppehöll sig i synnerhet
en längre tid i Cremona och Firenze. I början af
åttiotalet återvände han till Mittenwald med föresats
att göra sin födelseort till ett tyskt Cremona. Den
höga och mångsidiga bildning, han förvärfvat, gjorde
det möjligt för honom att meddela sina lärjungar de
rationela grundsatser, efter hvilka fabrikationen af
stränginstrument drefs i Italien. Genom hans energiska
sträfvanden uppsteg också den då nästan utarmade
köpingen hastigt till ett nytt välstånd, och nu, efter
nära 200 år, måste hela orten som sin räddare välsigna
denne man, hvilkens förtjenst ej ens den musikaliska
efterverlden tillräckligt uppskattat. Schafhäutl
har i sin förträffliga berättelse om de musikaliska
instrumenten på industriutställningen i München
1855 allra först stält uppkomsten af Mittenwalds
instrumentfabrikation i ett klart ljus.

Med rätta kallar han Egidius Klotz en räddare i
nöden. Den omständigheten nämligen, att de af hertig
Sigismund förolämpade venezianska köpmännen sedan nära
två århundraden ej mera besökte årsmarknaden i Botzen,
hade blifvit en källa till ett ej ringa välstånd för
Mittenwald, dit dessa köpmän under denna tid förlagt
sina varunederlag. År 1679 hade emellertid Botzen
återfått sin gamla marknad, och derjemte uppstod
en ny handelsväg öfver Finstermünz, Fernstein och
Reutte. Derigenom förlamades Mittenwalds lifsnerv,
och endast en ny, på naturlig väg uppkommen industri,
sådan som den Klotz och hans son Joseph framkallade,
kunde hindra ortens fullständiga utarmande.

Det gamla sättet att afyttra varor genom utbjudande i
husen användes äfven först af fiolmakarna, hvilka med
sina alster på ryggen vandrade från hus till hus och,
enkla bergsbor som de voro, nöjde sig med ganska
ringa förtjenst. Emellertid gjorde de förändrade
handelsförhållandena ett mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free