- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
526

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumpeten och hornet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ton lägre och sålunda redan lät den kromatiska skalan
framrycka ända till gis. För att äfven uppnå gis måste
ännu en tredje ventil införas. Detta skedde år 1830
genom Müller i Mainz, och dermed var ventilhornet i sin nu varande form uppfunnet.

Den mekanik, hvarmed de olika rördelarna sättas i
samband med hvarandra, är af olika slag. På de tyska
instrumenten bestod hon hufvudsakligen af en dubbelt
genomborrad kran, sådan vi redan i beskrifningen
af luftpumpen lärt känna, och fig. 472 visar oss
det sätt, hvarpå det inre sambandet mellan rören är
anordnadt. Kranens omvridning åstadkommes genom en
tangent, hvilken fästes i rät vinkel mot hans axel
och anslås med fingret. Men lätthet i rörelse och
fullkomlig lufttäthet kunna på detta sätt endast med
svårighet åstadkommas, och Meifried i Paris
ville derför i stället för tappar, som vridas omkring,
använda ihåliga cylindrar, som röra sig lodrätt,
en ide, hvilken Adolphe Sax, hornist och
blåsinstrumentmakare i Bruxelles, år 1833 utförde. Det sätt, hvarpå denna
mekanik verkar, förtydligas bäst genom afbildning,
och vi lemna derför i fig. 473 en genomskärning, der
pistongens ställning afstänger sidorören, i fig. 474
en sådan, der genom cylinderns nedtryckande sidorören
sättas i förbindelse med hufvudröret, och i fig. 475
en teckning af den inre mekanismen af ett instrument
med sex pistonger.

Fig. 475. Instrument med sex pistonger.

Men, såsom man af dessa afbildningar ser, måste
luftströmmen, när han passerar pistongens ihålighet,
genomlöpa en temligen skarpt bruten väg, hvarigenom
icke blott instrumentets behandling försvåras, utan
äfven tonens renhet lider. Sax, som emellertid bosatt
sig i Paris, förvandlade den kompakta och endast med
två trånga dragstänger försedda pistongen till en invändigt
ihålig cylinder, hvilken på de ställen, som stodo i
förbindelse med de särskilda rören, var genomborrad,
och derigenom, att luften här fick ett ojemförligt
större utrymme att vika undan, måste tonen äfven
blifva mjukare, och renare. Figurerna 476-478 visa
oss denna inrättning från olika sidor, utifrån, i
genomskärning och med cylindern i olika ställningar,
så fullständigt, att hvarje ytterligare förklaring
är öfverflödig.

Fig. 476. Fig. 477. Fig. 478. A. Sax’ cylinderinrättning.

Sax har efter sitt system konstruerat nästan alla
slags blåsinstrument, och huru rikt på former
hans lager är, kunna vi se af teckningarna i
fig. 479, som åskådliggöra en del af de saxska
blåsinstrumenten. Öfvergångarna från den ena
formen till den andra och kombinationen af de
egendomligheter, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free