- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
542

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orgeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klaviaturen, hvilken stundom trampades med fötterna
i stället för att tryckas med händerna. Men
år 1470 uppfann <sp>Bernardo il tedesco</sprr> en tysk
musiker i Venezia, den anordningen, att med de
gamla tangenterna, manualen, som spelades med
händerna, förenades en annan särskild klaviatur,
hvilken skulle behandlas med fötterna, den egentliga
pedalen. Väderklaffarna öppnades äfven här medelst
snören från pedaltangenterna.

Spelet kunde visserligen nu, när man äfven tog
pedalen till hjelp, efter behag göras fullstämmigare;
men ända in i 16:e århundradet var detta också allt,
hvad i afseende på tonkarakterens förändring blifvit
uppfunnet. Men nu är det just den mest framstående
egendomligheten hos vår tids orgelverk, att de tillåta
ofantligt många kombinationer af olika pipor,
hvilka sedan medelst en tangent kunna bringas att
tona på en gång och i sitt samljudande frambringa
en effekt af en bestämd och åsyftad färg. Och denna
ändamålsenliga sammansättning af olika ljud för
att efterbilda omtyckta instrumentaleffekter, detta
pipverkets af delande i särskilda register, härrör
från 16:e århundradet. Denna tid måste sålunda anses
som den vigtigaste epoken i orgelbygnadskonstens
utveckling.

I en någorlunda fullständig orgel är antalet
af de pipor, som höra till hvarje tangent, högst
betydligt. De hvila med sina fötter bredvid hvarandra
på de s. k. kancellerna, af långa, i orgelns väderlåda
befintliga fack, som motsvara hvar sin tangent. Genom
tryckande på en tangent öppnar sig den ventil, som
stänger den motsvarande kancellen, och vädret skulle
strömma in i alla på honom stående pipor och bringa
dem att tona på en gång, om ej genom registerdragen en
afsöndring åstadkommes. Under pipstockens öppningar
befinna sig nämligen långa, linialartade trälister,
de s. k. parallelerna, hvilka stå i samband med
registerdragen och genom dem kunna skjutas under
pipöppningarna. Dessa lister äro försedda med runda
hål på sådant sätt, att, när en af dem flyttas, de
pipor, som motsvara dit hörande registers tonkarakter,
komma att stå på de i listen befintliga hålen,
så att luftströmmen tvingas in uti dem, men de
öfriga blifva afstängda. Väderlådan fullkomnades
med tiden i många hänseenden, och äfven blåsbelgarna
undergingo väsentliga förbättringar och anordnades
på ett ändamålsenligare sätt, till undvikande af den
oerhörda förbrukning af väder, som var en hufvudsaklig
brist hos de gamla orglarna. Emellertid voro dessa
förbättringar af öfvervägande mekanisk art och ha
för oss mindre intresse än uppfinningen af de olika
registren, i hvilkas sammansättning orgelbyggarna
kunde ådagalägga ett fint tonsinne och en uppmärksam
naturiakttagelse. Rör- och labialverken infördes, och
öfver hufvud förenades med orgeln de mångfaldigaste
toneffekter, sedan man lärt sig att efter behag
utelemna eller i tonmassan åter infoga särskilda
stämmor.

Några mycket betydande orglar uppstodo under
denna period, och i synnerhet blef orgelverket i
slottskyrkan i Gröningen vid Halberstadt, bygdt
1596 af David Becke, så berömdt, att det vid sin
invigning granskades och spelades af ej mindre än
53 examinatorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free