- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
545

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orgeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de senaste hundra åren gjorts inom orgelbyggeriet. Ett
sådant företag skulle antingen förutsätta eller
innefatta en noggrann beskrifning af alla enskildheter
i orgelns inre bygnad jemte alla förändringar och
förbättringar ända till våra dagar; men för en tydlig
framställning af alla vigtiga detaljer skulle knapt
ett digert band räcka till.

För att emellertid gifva läsaren ett begrepp om den
princip, hvarefter orgeln är konstruerad, hänvisa
vi till fig. 487. Genom blåsbelgarnas nedtrampande
pressas luften in i väderlådan, på hvilken piporna
stå. De små genomborrade listerna, som kunna skjutas
under pipornas fot, äro parallelerna, hvilka stå i
samband med registerdraget. Genom dess utdragande
skjutas de motsvarande hålen under pipornas fot, så
att, när ventilen öppnas genom tangenten, luftströmmen
går in i de pipor, hvilkas samtidiga tonande utgör
registrets egendomliga klangfärg. På senare tiden har
man vid flera större orgelverk börjat använda små
ångmaskiner, som efter kompressionspumpens princip
förtäta luften i väderlådan och derigenom åstadkomma
ett mycket regelbundnare tillströmmande af henne än
orgeltramparna, hvilkas arbete redan för den olika
vigtens skull ej kan så noga beräknas. Som registren
ofta få sina olika tonelement från ett mycket stort
antal pipor, växer dessas antal ej sällan till det
otroliga. Den berömda orgeln i benediktinklostret
i Weingarten i Schwaben (fullbordad 1750) hade
6666 pipor, 66 register, en fri pedal och fyra
manualer. Orgelpiporna göras af det renaste och bästa
tenn. Men der den stora kostnaden utgör ett hinder,
väljer man trä, hvilket stundom öfverdrages med
tenn. I England begagnar man i stället för tenn en
betydligt billigare komposition.

Hvad pipornas form och dimensioner angår, äro de
redan i förhållande till den utvidgade klaviaturens
behof mycket olika; men dessutom har registrens
sammansättning föranledt mångfaldiga konstruktioner
af olika klangfärg. Den största tennpipan i den af
Ladegast bygda orgeln i Nikolaikyrkan i Leipzig,
det djupa (stora) contra-E (32 fot), väger ensam tre
centner, medan den minsta mixturpipa med lätthet kan
skylas af en tordyfvel. Emedan trånga cylindriska
pipor, när de skarpt blåsas, låta höra en följd
af harmoniska öfvertoner, som gifva grundtonen en
egendomlig fiolartad färg, finner man de register,
af hvilka man väntar en sådan effekt (fiolprincipal,
violoncell, kontrabas, viola di gamba m. fl.),
sammansatta af sådana trånga pipor. Vida pipor deremot
framkalla endast mycket svagt de harmoniska bitonerna,
men deras grundton framträder skarp och full, och
derför begagnar man dem för orgelns hufvudklangmassa,
för de s. k. principalstämmorna. Koniska pipor gifva
endast svagt de första harmoniska bitonerna, men låta
deremot den femte till och med den sjunde framträda
temligen tydligt, och den karakteristiska verkningen
häraf träder tydligt i dagen i registren spetsflöjten,
salcional, gemshorn, hvilka innehålla sådana pipor. På
samma sätt tillgodogöras och användas till hundratals
kombinationer de egendomliga klangfärgerna hos täckta
pipor af olika mensurer. En särdeles märkvärdig
förening utgöra mixturerna derigenom, att i dem pipor
äro förenade, hvilka ej alla angifva samma ton, utan
äro stämda i harmoniska öfvertoner, som motsvara
tangentens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free