- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
551

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmets verkningar - Hvad vi förstå med gas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstånd blir åter dess temperatur oförändrad,
så länge ännu något flytande vatten är qvar.

Samma iakttagelse, som vi göra vid isens smältning
och vattnets öfvergång till vattengas, nämligen att
det tillförda värmet, så länge is eller vatten ännu
finnes qvar, endast användes till att bringa kroppen
ur det ena aggregationstillståndet i ett annat, finna
vi bekräftad äfven hos en mängd andra kroppar. Alla de
kroppar, hvilka, liksom qvicksilfver, zink, svafvel,
fosfor o. s. v., medgifva en dylik förvandling,
upptaga i sjelfva verket vid sin förändring värme,
ehuru detta ej märkes i deras nya tillstånd. Om en
sådan liknelse tillätes oss, skulle vi vilja kalla
vatten en förening af värme och is och vattengas
en förening af värme och vatten. Detta värme,
som förefinnes i kropparna utan att märkas, så
kalladt latent eller bundet värme, blir åter
fritt och märkbart, då kroppen återgår från gasformigt
till flytande eller från flytande till fast
tillstånd. Sådana kroppar, som hastigt afdunsta,
upptaga härvid en betydlig värmemängd, hvarigenom
de i hög grad afkyla närgränsande kroppar, hvilka
de beröfva deras värme. Genom denna så kallade afdunstningsköld
kan man få vatten att frysa, om
man sätter ett dermed fyldt kärl under klockan till
en luftpump och genom fortsatt pumpande aflägsnar
den utvecklade vattengasen. Vi erfara en känsla af
kyla, då vi slå sprit på handen, just i följd af
spritens hastiga afdunstning, och vid stark värme
stänka vi vatten på golfven i våra rum för att afkyla
dem; det tryckande värmet bindes nämligen vid den
uppkommande gasbildningen och blir sålunda för oss
omärkbar. Omvändt uppträder det frigjorda värmet vid
de motsatta förändringarna i aggregationstillståndet,
då de i luften sväfvande vattenångorna förtätas
till droppar, eller de i form af dimma och moln
simmande små vattendropparna förvandlas till
is eller snöflingor. Hvarje dylik meteorologisk
företeelse föregås af en af termometern angifven
temperaturförhöjning.

Denna värmets egenskap att förändra kropparnas
aggregationstillstånd, att förvandla fasta kroppar
till flytande och flytande till gasformiga, är
utan tvifvel den till sina följder vigtigaste
af dess verkningar. Det är endast derigenom det
organiska lifvet, sådant det nu uppträder på jorden,
möjliggöres; årstidernas vexling, alla meteorologiska
fenomen, gryning och skymning, blåst och regn bero
derpå, att vattengas förefinnes i luften, hvilken
allt efter sin värmegrad utfäller en del deraf eller
upptager mera.

Hvad vi förstå med gas, ha vi till en del redan
omnämt, ty vi ha lärt känna många vätskors benägenhet
att utvidga sig, ända tills de öfvergå från flytande
till gasformigt tillstånd. Man bör ej förblanda
vattengasen med ångan, hvilken senare består af
små blåsor fylda med vattengas och bildar synbara
moln eller töcken. Vattengasen sjelf deremot är
fullkomligt likartad i hela sin massa och alldeles
färglös. Några få kroppar bilda färgade gaser,
men vattengasen är fullkomligt osynlig. Han finnes
ständigt i luften, men i följd af hans egenskap att
vid afkylning förtätas till vatten kan den kalla
luften ej upptaga så mycket deraf som den varma. Mot
hvarje temperaturgrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free