- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
553

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hygrometern eller fuktighetsmätaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa instrument angifva emellertid endast
förändringarna af fuktigheten, men icke huru
mycket
fuktighet finnes i luften. Den meteorologiska
vetenskapen behöfde likväl ett instrument, som direkt
anger vattenhalten och utvisar, huru många vigtdelar
vatten vid en bestämd tid finnas på en kubikfot
luft. Först genom ett dylikt instrument i förening
med barometern och termometern vore det möjligt för
meteorologen att iakttaga företeelserna i luftkretsen.

För att uppnå detta mål måste man först nogare lära
känna ångornas natur; man måste framför allt veta,
att luften vid hvarje temperaturgrad blott kan
upptaga en viss mängd fuktighet. Om man inför en
kall fast kropp i varm luft, immar han sig, som
man säger. Denna imma eller dagg är det vatten,
som den kroppen omgifvande luften måste utfälla vid
afkylningen. Ju fuktigare luften är, desto lättare
inträder daggbildningen; hon eger rum äfven vid
skenbart torr luft, blott man tillräckligt afkyler
kroppen. Undersöker man, till hvilken temperaturgrad
en kropp måste afkylas, för att han skall imma sig,
och vid hvilken temperatur imman åter försvinner,
befinnes daggpunkten eller den temperaturgrad,
vid hvilken luften är mättad med fuktighet, ligga
midt emellan dessa båda. Härpå grundar sig Daniells
hygrometer (fig. 491). Han består af ett böjdt rör,
som slutar i två kulor. Kulan a är till en del förgyld
eller öfverdragen med platina, för att imman lättare
skall kunna märkas; hon är till hälften fyld med
eter, och inuti henne står en termometer. Kulan b är
omlindad med en fin linnelapp. Det inre är lufttomt
och fyldt med eterånga. Då man dryper eter på kulan
b, afkyles hon i följd af eterns hastiga afdunstning,
spänstigheten minskas, och ny ånga uppstiger ur kulan
a. Denna måste i följd af ångbildningen bli allt
kallare, så att fuktigheten slutligen slår sig på
hennes yttre sida. Den inre termometern visar nu, vid
hvilken temperatur daggbildningen försiggick, medan
en annan på ställningen hängande termometer visar
luftens värmegrad. Af skilnaden mellan dessa båda
temperaturer samt med iakttagande af barometerståndet
för tillfället kan man beräkna luftens fuktighetsgrad
vid observationstillfället. För att slippa göra
beräkningar för hvarje gång begagnar man sig af
tabeller, hvarigenom man lätt kan finna resultatet.

Fig. 491. Daniells hygrometer.

Ett hit hörande instrument, som mycket användes, är
Augusts psykrometer. Han består af två lika, bredvid
hvarandra hängande termometrar; kulan på den ena är
omlindad med en lapp, som nedhänger i ett glas med
vatten, så att han ständigt är fuktig. Då luften är
fullkomligt mättad med fuktighet, afdunstar ej mera
något vatten, hvarför ej heller något värme bindes,
och båda termometrarna ange samma temperatur. Men
upptar luften mera fuktighet, måste den våta
termometern falla, och det så mycket djupare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free