- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
554

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hygrometern eller fuktighetsmätaren - Meteorologi och meteorograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hastigare, ju längre luften är ifrån
sin mättningspunkt. Af skilnaden mellan båda
termometerstånden kan man sedan beräkna luftens
fuktighetsgrad, för hvilket ändamål äfven tabeller äro
upprättade. Emellertid är ej heller detta sinnrika
instrument helt och hållet ofelbart, och vill man
göra fullt noggranna iakttagelser, måste man från en
viss luftmängd skilja dess vatten och väga det.

Meteorologi och meteorograf. De förändringar, som
försiggå i vår atmosfer, åtminstone så vida de
direkt och märkbart inverka på väderleken, bero
nästan alla på värmeförändringar. Deraf bero i
första rummet vinden och fuktighetshalten samt för
det andra, huru vida vädret är klart eller mulet, och
resultatet af de särskilda omständigheternas samverkan
blir väderleken. Det ges en gren af de fysikaliska
vetenskaperna, som uteslutande syselsätter sig med
väderleksförhållandena i vidsträcktaste bemärkelse,
och denna vetenskapsgren är meteorologin.

Termometer, psykrometer, barometer, elektroskop och
elektrometer, de senare för att undersöka luftkretsens
elektriska tillstånd, anemometer, för att bestämma
vindens styrka och riktning, äro de förnämsta
instrument, hvaraf meteorologerna betjena sig.

Väderleken har, som vi veta, ett stort inflytande
ej blott på enskilda personers välbefinnande, utan
äfven på tillståndet i allmänhet i ett land. Det
är ej blott jordbrukaren, sjömannen m. fl., som
oaflåtligt kasta forskande blickar mot himmeln; de
meteorologiska frågornas lösning har äfven ett högt
och allmänt vetenskapligt intresse. För att kunna
erhålla en öfverblick af atmosferens tillstånd på
olika punkter på samma tid har man derför på Alexander
von Humboldts tillstyrkan öfverdragit hela jorden med
ett nät af meteorologiska stationer, der på bestämda
tider observationer göras.

Fig. 492. Augusts psykrometer.

Sammanställningen af de på detta sätt erhållna
resultaten, deras jemförande och noggranna
undersökning har, för att blott nämna ett exempel
bland många, ledt till en kännedom af stormarnas
natur, hvilken redan gjort sjöfarten oskattbara
tjenster. Ty nu mera vet man, att många af de
farligaste stormarna ej äro annat än våldsamma
hvirfvelvindar, som kretsa omkring en medelpunkt,
och sjömannen kan genom några få observationer finna
den riktning, hvari han måste styra för att komma
utom den farliga cirkeln och i ett lugnare farvatten.

Men om äfven de atmosferiska förhållandena på bestämda
tider och ställen observeras och antecknas, kan man
dock ej af sådana spridda uppgifter erhålla någon
sammanhängande bild. Derför har man nu redan länge
försökt att låta instrumenten sjelfva anteckna sina
nästan oupphörliga förändringar. Man har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free