Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termometerns förfärdigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lufttomt rum, hvari det vid temperaturens
höjande uppstiger för att vid dess fallande sjunka
tillbaka. För att finna skalans båda hufvudpunkter
sättes nu det på nyss nämda sätt fylda röret först
i en blandning af vatten och is (fig. 493), der det
qvarstår så länge, tills qvicksilfverspelaren ej mera
faller. Den punkt i röret, der qvicksilfversytan då
står, betecknas som skalans fryspunkt (0°). Derpå
utsattes röret för inverkan af ångan från kokande
vatten, och den punkt, dit qvicksilfret då stiger,
betecknas som kokpunkt (fig. 494). Afståndet
mellan fryspunkten och kokpunkten delas på Celsius’
termometer i 100, på Réaumurs i 80 lika delar eller
grader, så att, om fryspunkten betecknas med 0,
kokpunkten enligt Celsius är den 100:e, enligt
Réaumur den 80:e graden. Följaktligen svara 4 grader
Réaumur mot 5 grader Celsius, och det är sålunda
lätt att reducera de på Réaumurs termometer uppgifna
värmegraderna till värmegrader efter Celsius och
tvärt om.
På Fahrenheits termometer, som företrädesvis
begagnas i England, är skalans indelning
något omständligare. Fahrenheit antog nämligen
till nollpunkt ej vattnets fryspunkt, utan den
temperaturgrad, han erhöll genom en blandning af
snö och salmiak. Han delade afståndet mellan denna
och vattnets kokpunkt i 212 lika delar. Fryspunkten
inföll sålunda vid 32°, och följaktligen motsvara
100° Celsius eller 80° Réaumur 212°-32°=180°
Fahrenheit. Förhållandet mellan graderna på Réaumurs,
Celsius’ och Fahrenheits termometrar uttryckes derför
genom talen 4:5:9.
Fig. 493. Bestämmandet af termometerskalans nollpunkt.
Termometerns infattning kan göras på många sätt allt
efter hans olika ändamål. De instrument, som äro
afsedda för undersökning af temperaturgraden hos
vätskor, inneslutas i glasrör, som äro tillsmälta
upptill. Skalan är då antingen etsad på glaset eller
tecknad på ett inuti glasröret fäst papper.
De bästa termometrar blifva, liksom alla noggranna
fysikaliska apparater, temligen dyra så väl i följd
af de stora svårigheter, deras förfärdigande medför,
som och i synnerhet derför, att det är högst sällsynt
att få sådana rör, som genom hela sin längd ha samma
genomskärningsarea. Dessutom förändras instrumentet
med tiden derigenom, att glaset småningom sammandrager
sig, hvarigenom en rubbning af nollpunkten och
hela skalan uppstår. Vid noggranna observationer
måste dessa omständigheter tagas i betraktande
och de derigenom uppkommande felen rättas. Framför
allt är det nödvändigt att tid efter annan pröfva
instrumentet genom att nedsätta det i smältande snö
och het vattenånga. Priset för en normaltermometer
uppgår till omkring 80 rdr, men ett vanligt instrument
kan fås för ungefär 75 öre. En god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
