Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termometerns förfärdigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
termometer med sorgfälligt graderad skala kan sedan
begagnas till reglering af andra dylika. Gränserna för
termometerskalan bero på instrumentets bestämmelse. På
sådana t. ex., som läkare använda för att undersöka
menniskokroppens värme, behöfver skalan endast omfatta
några grader öfver och under medeltemperaturen, då
deremot termometern för dagligt bruk måste kunna ange
så väl vattnets kokpunkt som den starkaste vinterköld.
Då man med termometern vill observera värmegraden hos
en kropp, är det nödvändigt, att denna så mycket som
möjligt omsluter kulan och en del af röret så länge,
tills qvicksilfret ej mer stiger eller faller. Ej
heller får någon annan värmekälla störande inverka,
hvarför vid finare observationer ej ens handen bör
komma termometern för nära. För att utröna luftens
temperatur ställes instrumentet i skuggan, dock ej
på något dragigt ställe.
Fig. 494. Bestämmandet af kokpunkten på termometerskalan.
För vissa ändamål har man inrättat termometrar, som
registrera sig sjelfva, så att man efteråt kan se,
hvilket deras högsta och lägsta stånd varit, sedan man
sist observerade dem. Man kallar dessa maximum- och
minimumtermometrar, äfven dag- och nattermometrar. Den
mest bekanta af dessa är Rutherfords (fig. 495). Två
termometrar äro horisontalt fästa på en skifva. Den
ena är fyld med qvicksilfver, den andra med sprit. I
den förra befinner sig en liten jerncylinder, som
qvicksilfret vid sin utvidgning skjuter framför sig,
men som stannar qvar, då det åter sammandrar sig,
emedan han ej fuktas deraf. Följaktligen anger
hans läge den högsta temperatur, som förekommit
mellan två observationer. Genom en magnet kan man
återföra jerncylindern till qvicksilfrets yta. I
sprittermometerns rör finnes en af sjelfva spriten
omgifven liten glascylinder, som i hvardera ändan
har en liten utvidgning eller knapp. Så länge denna
glasbit ligger i röret helt och hållet
omgifven af spriten, blir han qvarliggande på
samma ställe, men om spritpelaren vid inträffande
temperatursänkning sammandrager sig, drar han
glasbiten med sig. Dennas läge anger således den
lägsta temperatur, som förekommit sedan närmast
föregående observation.
Metalltermometerns konstruktion grundar sig
på den omständigheten, att olika metaller ej
utvidga och sammandraga sig lika mycket för samma
temperaturförändringar, hvaraf följer, att om
man på längden förenar stänger af olika metall,
t. ex. skrufvar, eller löder ihop dem, måste den
sålunda bildade stången vid förändrad temperatur slå
sig eller krokna. Har man t. ex. på detta sätt förenat
en zink- och en kopparskifva till en rät stång, böjer
hon sig, då temperaturen stiger, sålunda, att zinken,
som utvidgar sig mest, kommer att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
