- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
561

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmet i naturens hushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säkerhetsventiler, hvilka hindra det inre trycket att ökas,
ända tills det förorsakar större remnor i jordskorpan.

Denna oafbrutet fortgående afkylningsprocess
försiggick hos de mindre himlakropparna jemförelsevis
hastigt, så att månen sannolikt redan utgör en
fullkomligt stelnad kropp, medan jorden endast eger
ett tunt skal och solen helt och hållet befinner
sig i glödande tillstånd. Betrakta vi särskildt
förhållandena på vår jord, der värmefenomenen
naturligtvis bäst kunna af oss iakttagas, finna vi,
att jorden, så vidt det af oss kan utrönas, hunnit det
skede i sin afsvalning, att det värme, hon förlorar
genom utstrålning i rymden, återfås genom uppvärmning
från solen. Men solvärmet betäcker ej blott den
genom utstrålning uppkommande värmeförlusten, utan
är äfven den närmaste orsaken till allt lif och all
verksamhet på jorden, så att vi väl kunna säga,
att all rörelse, allt arbete, som här utföres,
ej är någonting annat än till arbete förvandladt
solvärme. Då trädet under inflytande af solvärmet
bildar fibrerna i veden hufvudsakligen af vattnets
och kolsyrans beståndsdelar, blir en del värme latent
eller bundet. Detta bundna värme ligger magasineradt
i veden och frigöres åter, då veden förbrännes. Ett
djur afger värme och kan samtidigt utföra arbete, men
måste då äfven erhålla föda. En dragare t. ex. fodras
med hafre och hö; det värme, som hafren och höet,
då de växte, gjorde latent, frigöres åter i djurets
organism och uppträder dels som animaliskt värme,
dels förvandlas det till mekaniskt arbete. Då solen
uppvärmer jorden, uppvärmas äfven de underst liggande
luftlagren; dessa utvidgas och undantrycka dervid
andra luftlager: värme förbrukas och mekaniskt
arbete vinnes. Den uppvärmda och förtunnade luften
flyter upp, kallare och tätare luftlager sjunka ned
för att i sin ordning uppvärmas, uppstiga och lemna
rum åt andra. Då atmosferen genom dylika strömningar
på något ställe erhållit en större höjd än på andra,
måste tydligen rörelser i horisontal riktning uppstå:
blåst och storm uppkomma. Då vi använda dessa
att framdrifva fartyg eller sätta väderqvarnar i
rörelse, begagna vi således solvärmet under form af
mekaniskt arbete. Då solstrålarna uppvärma vattnet
och bringa det att afdunsta, blir, som bekant,
en del värme latent. Vattenångorna medfölja de
uppvärmda luftlagren uppåt, afkylas och kondenseras,
hvarvid det bundna värmet å nyo frigöres. Den till
vattendroppar kondenserade gasen nedfaller till jorden
och bildar bäckar och floder. Det mekaniska arbete,
som erfordras för vattnets lyftande från hafvet till
molnen, utvecklas ur solens värme, och det arbete,
det till hafvet nedströmmande vattnet kan återge,
tillgodogöra vi genom att låta vattnet verka på ett
vattenhjuls eller en turbins skoflar. Det arbete, en
ångmaskin lemnar, är ej heller annat än förvandladt
solvärme. Stenkolen frigöra vid sin förbränning
i ångpannans eldstad det solvärme, som växten,
hvarifrån de härstamma, för måhända millioner år sedan
upptagit. Då således all kraft, allt arbete på jordens
yta härleder sig från solens värme, framställer sig
helt naturligt den frågan: hvarifrån få solen och de
med henne likartade fixstjernorna det värme, som de
i så stor mängd oafbrutet utstråla? Den enda hypotes
för denna frågas besvarande, som något så när håller
stånd mot kritiken, är uppstäld af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free