Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskinens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgör då ena hälften af balansen och O D en häfstång,
hvars axel O fästes antingen i en bredvid befintlig
mur eller i ställningen, som uppbär och förbinder
maskinens särskilda delar. Emedan en balansmaskin
vanligen äfven är en kondenserande maskin,
och till en sådan, som förut är nämdt, fordras
en s. k. luftpump, hvars kolfstång likaledes
behöfver en rätlinig styrning, fästes i balansen
ytterligare ett tvärstycke, parallelt och lika
stort med B D. Båda tvärstyckenas nedre ändar
förbindas med en stång, som tvingar dem att i
alla lägen bibehålla sin parallelism. Midtpunkten
af det senare tvärstycket användes till fästpunkt
för luftpumpens kolfstång. Båda tvärstyckena jemte
stängerna, som förbinda dem, bilda den parallelogram,
som vanligen kallas Watts parallelogram (fig. 504 och
507). Parallelogrammens rörelse erbjuder någonting
så prydligt och elegant, att han äfven på en icke
fackman gör intrycket af en sinnrik uppfinning.
Ett oeftergifligt vilkor för ångans fördelaktiga
verkan inom maskinen är tydligen, att kolfven skall
sluta ångtätt mot cylindern. På lågtrycksmaskiner
verkställes denna tätning eller packning dels
medelst hampflätor, lindade omkring kolfven, dels,
och på högtrycksmaskiner alltid, af kring kolfven
liggande metallringar, antingen af tackjern eller
brons. Dessa ringar ligga i motsvarande fördjupningar
i kolfvens omkrets. De gjutas så, att deras diameter
blir något större än cylinderns, och afskäras sedan
samt hopböjas, hvarigenom de lindrigt trycka mot
cylinderns sidor och göra tätt, ända tills de blifvit
utslitna. Stundom anbringas äfven stålfjädrar bakom
ringarna för att trycka dem mot cylindern.
Ångmaskinen, sådan han fans före Watts uppträdande,
användes endast till vattenuppfordring och var äfven
för detta ändamål temligen otymplig. Först genom de
af Watt införda förbättringarna blef han en drifkraft
af allmännare användbarhet för industriela behof,
och med hans tillhjelp tog äfven den industriela
företagsamheten ny fart. Nya utvägar till utkomst och
förvärf öppnades, sjöfarten, handeln, samfärdseln
mellan skilda folk, brefvexlingen, med ett ord all
fredlig idrott har skördat oskattbara fördelar af
Watts arbeten.
Då tiden för Watt-Boultons patent gick till
ända, drog sig Watt tillbaka till sin landtgård
Heathfield vid Birmingham, der han egnade sig åt
studier och landtlifvets behag, tills han den 25
augusti 1819 slutade sina dagar. Han hade under sitt
lif visserligen fått erfara de motgångar och obehag,
en uppfinnare svårligen kan undgå, men hade äfven den
sällsynta lyckan att med egna ögon få se de storartade
frukterna af sina arbeten.
Watts snille och kunskaper voro af en mycket
mångsidig art, och hans arbeten omfattade ej blott
ångmaskinen, utan beröra äfven upptäckter inom kemin
och fysiken. Så t. ex. är det otvifvelaktigt Watt,
som först upptäckt vattnets sammansättning; lika så
är klorblekning en af hans uppfinningar. Äfven har
man honom att tacka för metoden att uppvärma större
rum med ånga. Bland andra mindre uppfinningar, som
härstamma från honom, kunna vi nämna brefkopiepressen
(patenterad 1780).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
