- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
588

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Excenterskifvan - Ångpannan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörelse merendels åstadkommes genom en på svänghjulet
sittande excenterskifva. Fig. 512 visar utseendet
af en dylik excenterskifva med excenterring och
excenterstång. Excenterskifvan, äfven en uppfinning af
Watt, utgöres af en cirkelrund skifva, E, fastkilad
på axeln A. Hennes medelpunkt infaller ej i axelns
kärnlinie, utan ligger på ett visst afstånd derifrån,
hvilket afstånd kallas excenterradien. Skifvan
omgifves af excenterringen K, hvilken glider mot
skifvans omkrets, men för öfrigt ej deltager i hennes
rotation. Vid denna ring fästes excenterstången,
som antingen omedelbart eller medelst en häfstång är
förenad med slidstången. Då excenterskifvan roterar,
glider ringen på hennes omkrets, och excenterstången
rör sig tydligen på samma sätt, som om hon fördes af
en vef, hvars radie vore lika med excenterradien. Det
är tydligt, att ett helt kolfslag (fram- och återgång)
förorsakar ett hvarf hos svänghjulsaxeln, som åter
i följd af excenterskifvan verkar ett slag fram
och åter hos sliden. Ha vi klart för oss, huru
den cirkelformiga excenterskifvan verkar, är det
lätt att inse, att hon med fördel äfven kan erhålla
andra former, hvarigenom under vissa förhållanden en
fördelaktigare ångfördelning kan åstadkommas. Då
sliden föres af en cirkelrund excenterskifva,
öppnas och slutas ångkanalerna långsammare, än
som med en möjligast fördelaktig verkan af ångan
är förenligt. Ger man excenterskifvan formen af
en liksidig triangel, hvars sidor utgöras af 60
graders cirkelbågar, och låter henne rotera inom en
fyrkantig ram, blir slidens rörelse hastigare och
hans stillastående vid slutet af hvarje slag längre,
hvarigenom en något fördelaktigare ångfördelning
vinnes. Fig. 513 visar en stundom använd form för
en excenterskifva till en expansionsslid. Skifvan
roterar mellan två vid en ram
på excenterstången fästa friktionsrullar och har en
oregelbunden form, bestämd
af den ångfördelning, man vill åstadkomma.

Fig 513. Excenterskifva för en expansionsslid.

Balans användes nästan uteslutande vid kondenserande
maskiner. Vanligen förbindas vefven och kolfstången
medelst en vefstake (se fig. 508 och 509), men kunna
äfven förbindas omedelbart med hvarandra, i hvilket
fall maskinen måste förses med oscillerande cylinder
(se fig. 514). Dylika maskiner användas företrädesvis
till sjömaskiner, emedan de fordra föga utrymme; de
ha ångcylindern upphängd i två starka tappar, genom
hvilka ångkanalerna gå. Då ångan meddelar kolfven
en upp- och nedgående rörelse, erhåller cylindern
af kolfstången en oscillerande, förorsakad deraf,
att kolfstångens öfre ända deltager i veftappens
rörelse. Den uppgift, som ledde till den wattska
parallelogrammen, är således här löst på ett annat
och för vissa ändamål lämpligare sätt.

Ångpannan är ett till ångmaskinen oundgängligt
bihang. Hon förekommer under en mängd olika
former. Industrins behof äro i detta afseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free