- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
589

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångpannan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så mångfaldiga, att en och samma ångpanneform ej kan
passa för dem alla. Vid användningen af stationära
pannor, som begagnas för den stora industrin,
afser man att alstra ånga så billigt som möjligt;
man fordrar här, att pannan ej lätt skall komma i
olag samt vara beqväm att rengöra. Deremot fäster
man mindre afseende vid, om pannan har ett stort
omfång, eller om en hög skorsten erfordras för att
åstadkomma nödigt drag. På en lokomotivpanna åter
måste man ställa helt andra fordringar. Hon måste
inom ett möjligast litet omfång innehålla en eldyta
tillräcklig att kunna alstra ånga, motsvarande en
effekt af hundratals hästkrafter. Det drag, som
fordras för att åstadkomma en tillräckligt liflig
förbränning i eldstaden, måste erhållas genom andra
medel än skorstenen. Då pannan sällan arbetar mer än
några timmar eller högst en dag i sönder, fäster man
mindre afseende vid hennes förmåga att kunna utan
olägenhet arbeta en längre tid.

Fig. 514. Oscillerande cylinder.

Det är tydligt, att helt olika former fordras för
båda de nu nämda behofven. Då vi här ej kunna genomgå
alla möjliga ångpanneformer, åtnöja vi oss med en,
som ganska ofta förekommer på stationära maskiner. Han
utgöres af en cylinder med halfsferiska bottnar, med
hvilken är förenad en, två eller högst tre dylika
af mindre diameter, s. k. kokrör. Dessa kokrör äro
anbragta bredvid hvarandra under hufvudpannan så;
att lågan från eldstaden bestryker hela deras
undre sida. De sammanhänga med hufvudpannan
medelst korta cylindriska rör (se fig. 515 och
516). På denna ångpannekonstruktion, som ofta
användes för högtrycksmaskiner, ligger eldstaden
således utom pannan. A utmärker hufvudpannan,
B B kokrören, som medelst rören C C äro förbundna
med hufvudpannan. Öfver eldstaden är slaget ett
hvalf D, som tvingar den från E utgående lågan att
bestryka pannan i den af pilarna angifna riktningen;
F äro stöd af gjutjern, som uppbära kokrören; M är
ett medelst motvigt balanseradt spjell för dragets
reglering. Vidare utgör a det till slidskåpet ledande
ångröret, b matarröret, hvarigenom vatten inpumpas i
pannan, c säkerhetsventilen, d vattenståndsglas, e en
flottör, g ånghvissla, f manhålet, en aflång öppning,
som kan ångtätt slutas medelst ett lock. Ändamålet
med denna öppning är att lemna tillträde till pannans
inre, då hon behöfver rengöras eller lagas. Flottörens
ändamål är att tillkännage vattenytans läge i
pannan. Han utgöres af en på vattenytan flytande
ihålig metallkula, fäst på en häfstång, hvars axel
genom en liten packdosa går igenom pannplåten och
på sin utanför pannan varande ända uppbär en visare,
som anger vattenytans läge. Flottören ställes stundom
i förening med en ånghvissla, som ger en ljudlig
larmsignal, då vattenytan sjunker under en viss
gräns. I stället för flottör begagnas mera allmänt
vattenståndsglas, ett i metallinfattning anbragt
glasrör, som med sina båda ändar står i förbindelse
med ångpannans inre och i hvilket vattenytan sålunda
intager samma höjd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free