Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalorik- eller varmluftsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då han först som elev och sedan som nivellör anstäldes
vid arbetena på Göta kanal. När han erhöll det senare
förtroendet, var han endast 13 år. Genom bekantskapen
med befälet vid den här förlagda arbetskommenderingen
fick han dock några år derefter lust för militäryrket
och ingick 1820 som fänrik vid Jemtlands fältjägare.
Fig. 522. John Ericsson.
Detta var ett afsteg från hans rätta bana, och det
blef också kort. Efter sex år tog han afsked ur
krigstjensten och begaf sig till England för att
bereda sig tillfälle att i detta maskinernas land
utföra en mekanisk ide, som under tiden uppstått
hos honom, den nämligen att i stället för ånga
använda sjelfva eldslågan till drifkraft: den
s. k. eldmaskinen. Här följde nu den
ena vigtiga uppfinningen på den andra. I oktober
1829 deltager han med sitt på ett egendomligt
sätt konstruerade lokomotiv The novelty
ärofullt i den namnkunniga pristäflingen på
Liverpool-Manchesterbanan, och samma år uppfinner han
ångsprutan. Efter fyra år framträder han åter med en
ny uppfinning, varmluftsmaskinen,hvarom vi strax
skola närmare tala, och efter ytterligare fyra år
med den största af dem alla, propellern. Då han ej
lyckades öppna engelska amiralitetets ögon för sin
uppfinnings omätliga betydelse för hela ångsjöfartens
utbildning, begaf han sig 1839 öfver till Amerika och
fann här en tacksammare jordmån. Med biträde af några
klarsynta och energiska män lyckades han få sin ide
tillämpad på den första af unionens krigsångare,
skruffregatten Princeton, som 1843 för första
gången plöjde djupet. Framgången var fullständig,
och propellern vann snart insteg äfven i de europeiska
flottorna, bland hvilka vår egen var en af de första,
som tillegnade sig honom.
Ericsson hade nu brutit sig en bana i Amerika och lagt
grunden till ett stort, ständigt växande anseende. I
tjugu år hade han med nya uppfinningar befäst det, då
det väldiga inbördes kriget mellan norden och södern
utbröt. Unionsregeringen utsatte ett pris för det
lämpligaste krigsfartyg, och Ericsson konstruerade och
bygde sin Monitor, som den minnesvärda 9 mars 1862 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
