Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalorik- eller varmluftsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att fördelningskolfven befinner sig i godt stånd, är
således ett hufvudvilkor för maskinens fördelaktiga
arbete.
Då fördelningskolfven rör sig inåt, drifves den i
hettaren varande luften genom det trånga rummet
vid Z Z till det afkylda rummet i närheten
af arbetskolfven; här afkyles hon, hvarvid
hennes tryck aftager och arbetskolfven af det
atmosferiska öfvertrycket pressas inåt. Emellertid
har fördelningskolfven börjat sin väg utåt
och tränger den afkylda luften in i hettaren,
der hon å nyo upphettas, utvidgas och drifver
arbetskolfven utåt. Den trånga kanalen mellan den
heta och kalla delen af cylindern utgör ett neutralt
område. Den omkring arbetskolfven liggande delen
af cylindern hålles afkyld genom det af maskinen
sjelf inpumpade kylvattnet. Den höga temperaturen,
som råder i hettaren, medför den olägenheten, att
fördelningskolfven hastigt oxideras, emedan luftens
syre svårligen kan afhållas från den upphettade
metallen. Arbetskolfven deremot kommer endast i
beröring med afkyld luft och bibehåller sig derför
bättre än på andra varmluftsmaskiner. Arbetskolfvens
packning är så anordnad, att, då kolfven rör sig
utåt, luft kan inkomma mellan honom och cylindern,
om det inre trycket af någon anledning fallit under
det yttre.
Af ofvan stående framgår tydligt, att så väl
varmlufts- som gaskraftsmaskinerna på sin nu
varande grad af utveckling ej kunna uppträda som
några medtäflare till ångmaskinerna i andra fall,
än då det är fråga om ett jemförelsevis litet
kraftbehof. Deras plats är inom handtverkerierna
och den mindre industrin; men äfven som motorer inom
detta område lemna de ännu mycket öfrigt att önska.
Framställandet af passande motorer för den mindre
industrin och handtverkerierna, s. k. småmotorer,
är ett allt för lockande problem, att icke en
mängd förmågor skulle syselsätta sig dermed. Deras
ansträngningar skola förr eller senare krönas med
framgång; men om de små motorer, som framdeles komma
att öfvertaga det tyngre arbetet vid jordbruket,
handtverkerierna och den mindre industrin, skola
utgöras af varmlufts- och gaskraftsmaskiner eller
nya former af ångmaskinen, är omöjligt att nu afgöra.
Småmotorernas bringande till en högre grad
af fulländning kommer äfven att djupt ingripa
i arbetarens ställning. Maskinen öfvertager den
tyngre delen af det arbete, som måste utföras för att
tillfredsställa våra materiela behof, och arbetaren
öfvervakar och leder maskinens arbete i stället för
att sjelf utföra det. Maskinens arbete är billigare
än den lefvande arbetarens, och industrins alster
blifva derför allt mera tillgängliga för den stora
allmänheten; den trefnad och de njutningar, som förr
voro rikedomens uteslutande privilegium, komma en
allt större krets till godo. Nya källor till materiel
och intellektuel utveckling upptäckas och bearbetas,
och för fliten och idogheten öppnas ett allt vidare
fält till uppkomst och förvärf.
Slut på andra bandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
