Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serpentinsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att tillverka samma läkemedel. Egendomlig för denna
bergart är den lätthet, hvarmed hon låter behandla sig
i svarfstolen. Bland de orter, der man förfärdigar
svarfvade arbeten af serpentin, må i främsta rummet
nämnas Zöblitz i Sachsen, som för denna sin industri
blifvit vida bekant, och dernäst Epinal i Vogeserna.
Begifver man sig till det sachsiska Erzgebirge och
uppför Olbernhaus sköna dal åt Marienberg till, kommer
man på den skogbekransade högslätten till en liten
vänlig stad, Zöblitz. Till höger om vägen höjer sig
en långsträckt bergås med en torftig buskvegetation,
på hvars norra sida en silfverklar bergbäck hastar
utför bergsluttningen. Denna märkvärdiga bergstock,
hvilken som en ofantlig likkista ligger nedsänkt
mellan de omgifvande högre bergen, består uteslutande
af serpentinsten, en äfven eljest i Sachsen ej
sällsynt bergart. Men den sort, som förekommer vid
Zöblitz, besitter genom sin egendomliga mildhet och
mjukhet framför alla andra den värdefulla egenskapen
att kunna med lätthet svarfvas, hvarför ock härifrån
förskrifver sig flertalet af de af denna bergart
tillverkade välbekanta bohagsting och konstsaker, som
äro utbredda öfver hela verlden. Sedan mer än 300 år
har i Zöblitz funnits ett särskildt handtverksskrå
af serpentinsvarfvare, som vanligen räknade 40
mästare och 20 gesäller jemte lärlingar. De äldsta
underrättelser, man lyckats erhålla, gifva vid handen,
att denna slöjd här varit i gång redan år 1546,
ehuru i mindre omfattning än nu och med ett föga
ändamålsenligt arbetssätt. Ända till de senaste åren
har brytningssättet endast varit stäldt på plundring.
År 1862 erhöll ett aktiebolag besittningsrätt
till hela serpentinfältet, och sedan dess har så
väl brytningssättet som stenens bearbetning varit
mera tidsenligt anordnad. Stenbrotten afverkas
efter en faststäld plan, och stenen brytes nu ej
mera blott från dagen, utan äfven i underjordiska
rum. I svarfstolar, hyfvelmaskiner och skärverk
samt slip- och polerqvarnar erhåller det lösbrutna
berget form och glans. Denna industri har härigenom
gått väsentligt framåt ej allenast i omfång, utan
äfven i afseende på ämnets tekniska och konstnärliga
behandling.
Öfverst ligger en spröd stenart, kamsten, derunder en
ljusgrön eller blåaktig lavezsten, af sin användning
äfven kallad grytsten, och nederst det egentliga,
oftast mörkgröna serpentinberget, vanligen inblandadt
med asbest, magnetisk jernmalm och granater, hvilka
sistnämda utplockas och användas jsom polermedel. De
af denna bergart förfärdigade saker äro af mångfaldigt
olika slag och omvexla i storlek från små knappar
till stora bygnadsblock, pelare, kaminer, dörr-
och fönsterfoder, grafstenar m. m. På senare tid
hafva i synnerhet vaserna, pelarborden, lamporna och
andra dylika konstföremål blifvit särdeles omtyckta,
och den fordomdags som värmningsmedel använda så
kallade värmstenen skulle, om han af någon anledning
förirrade sig in i nutidens eleganta salonger, der
träffa på yngre medlemmar af sin familj, hvilka genom
sorgfälligare vård och behandling antagit större
hyfsning och ett mera poleradt yttre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
