Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den flogistiska teorin - Den nyare qvantitativa kemin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
analytisk kemi, ett stort namn. Om äfven de resultat,
han under användning af åtskilliga för den tiden
jemförelsevis bristfälliga förfaringssätt erhöll, ej
sällan behöfde sedermera rättas, erbjöd dock deras
rikhaltiga beskaffenhet en mycket fruktbringande
användning, som den snillrike forskaren äfven,
i synnerhet vid sin systematiska uppställning af de
naturvetenskaper, som vi kalla mineralogi och geologi,
visste att deraf göra.
Med honom nära förbunden var Karl Vilhelm Scheele,
den siste kemisten från denna tidsålder, som vi här
ha att omnämna, en forskare, hvars vetenskapliga
ära ej af några vexlande teoretiska åsigter kan i
minsta mån fördunklas och som för all framtid har
en mycket framstående plats i kemins häfder sig
tillförsäkrad. Född den 9 december 1742 i Stralsund
och död i Köping den 21 maj 1786, har Scheele, ehuru
endast en obemedlad apotekare och under en jemförelsevis kort lefnad, dock
gjort en stor mängd lysande och högst vigtiga
kemiska upptäckter. Honom har vetenskapen att
tacka för den äldsta noggranna undersökningen
af de organiska syrorna, hvilka till en stor del
dessförinnan voro alldeles okända. På det oorganiska
området upptäckte han molybden- och volframsyran,
klor, baryt, fluorvätesyra, blåsyra m. m. Utan att
känna till Priestleys tidigare upptäckt af syret,
framstälde han denna gas ur brunsten, salpeter,
qvicksilfveroxid med flera ämnen. Att han, ehuru
på ett för honom egendomligt sätt, emedan han ansåg
klor vara flogiston, ännu hyllade en allt mera
sjunkande teoris villfarelser, är, såsom vi redan
sagt, ej på minsta vis i stånd att förringa värdet
af de stora, faktiska upptäckter, hvarmed han riktat
kemin. Scheele, som ej utan skäl blifvit kallad »den
analytiska kemins fader», afslutar på ett lysande
sätt den långa raden af den flogistiska teorins
kemister, men de undersökningsmetoder, som han,
Priestley, Cavendish och Black utarbetade, samt de
rika upptäckter, som dessa män gjorde, voro kraftiga
minor, hvilka inom kort skulle alldeles sönderspränga
den vidt beryktade lärobygnaden och sålunda bidraga
till uppförande af en ny, hvartill man i England och
Frankrike redan omkring 1770 gjorde början, medan i
Tyskland den flogistiska teorin ännu på nitiotalet
förmådde åtminstone till en del bibehålla sig.
Fig. 5. Karl Vilhelm Scheele.
Den nyare qvantitativa kemin. Den omsider klart
insedda sanningen, att, då vid hvarje förbränning
förbränningsalstrens vigt är större, än den förbrända
kroppens dessförinnan var, något ämne måste komma
till utifrån och förena sig med den kropp, som brinner
eller brännes, blef nu den fasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
