Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare qvantitativa kemin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnena en del af dessa elementära beståndsdelar
sammanhålles medelst en starkare frändskap än den,
hvari samma beståndsdelar befinna sig till det öfriga
stoffet, samt att hvarje sådan, till sin kemiska
sammansättning alltid lika, närmare förening i visst
afseende fullkomligt liknar en enkel oorganisk
kropp. Alla de organiska ämnen, hvilka innehålla
en och samma radikal, såsom nyss nämda elementgrupp
plägar kallas, öfverensstämma så sins emellan, att
de kunna betraktas som medlemmar af samma familj,
hvilken på sätt och vis har sin rot (deraf namnet)
i denna radikal. Liebigs och Wöhlers upptäckt 1832 af
bittermandeloljans radikal blef genom det ljus, hon
spridde öfver hela klasser af organiska föreningar
och sönderdelningar, så epokgörande, att Berzelius
föreslog som passande namn på denna radikal proin
([grek: proí], bittida) eller ortrin (af [grek: orthros], dagning).
Om den fysiologiska kemin har Liebig gjort
sig på det högsta förtjent ej blott genom sina
vetenskapliga forskningar rörande växternas och
djurens lifsprocesser, för så vidt de betingas af
vissa kemiska orsaker och sjelfva betinga vissa
kemiska verkningar, utan äfven och i synnerhet
derigenom, att han i hög grad förstått på ett
nyttigt sätt praktiskt tillämpa sitt rika vetande. Så
t. ex. har han, särdeles i fråga om näringsmedlen,
gifvit förträffliga, på vetenskapliga grunder
hvilande föreskrifter för växt- och djurkroppens
rätta behandling. Jordbrukets och boskapsskötselns
blomstrande skick i England, der man med stor ifver
omfattade och tillämpade Liebigs råd och föreskrifter,
är bästa beviset på det oberäkneliga gagn, han äfven
ur rent praktisk synpunkt gjort menskligheten.
Ett stort antal kemister har bygt på den af Dumas,
Liebig och Wöhler lagda grunden, andra ha genom sitt
arbete på den af Mitscherlich beträdda fysiskt-kemiska
vägen verkat för de båda vetenskapernas närmare
anslutning och gemensamma förkofran, en verksamhet,
om hvars framgång sådana upptäckter som t. ex. Bunsens
och Kirchhoffs af spektralanalysen utgöra
glänsande vitnesbörd. Vid talrika namn, sådana
som Rose, Runge, Mitscherlich, Bunsen, Frankland,
Kolbe, Gerhard, Hoffmann, Sefström, Mosander
m. fl., anknyter sig minnet af vetenskapliga
idrotter, hvilkas glans i kemins häfder aldrig
skall förblekna. Genom dem har hon vunnit sin nu
varande utveckling. Men att ett omätligt arbete
ännu återstår, finner lätteligen hvar och en, som,
begåfvad med någorlunda vaken blick, mönstrar blott
ett enda års upptäckter och framsteg. Hvilket område
af det praktiska lifvet vi än må beträda, alltid skola
vi der få tillfälle att beundra outtömligheten af de
gåfvor, den ännu jemförelsevis så unga vetenskapen
bjuder oss. Han väpnar oss med tusentals nya verktyg,
som öppna naturens hårdt knutna hand och blotta de
nyttiga skatter, hon omsluter. Honom kan ingenting
undkomma. Mot honom hjelper ingen förställning,
ingen förklädnad. Ej ens då stoffet redan är på
väg att förstöras, i sista ögonblicket före dess
sönderfallande, släpper vetenskapen sitt fasta tag,
utan tvingar än ytterligare det multnande ämnet till
mången värdefull tjenst, innan det får återvända
till sitt naturliga kretslopp. Ja, sjelfva naturen
har först genom kemin försatts i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
