Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elementen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en eller annan kropp, som ansetts vara ett element,
förråder sin sammansatta natur, hvarför det ock
åtminstone ej får anses alldeles otänkbart, att
antalet kemiska grundämnen torde komma att undergå en
väsentlig afprutning. Så t. ex. inrymdes nyligen
plats i kemin för ett nytt element, jargonium,
som Sorby (1869) skulle ha funnit i åtskilliga
zirkoner. Det skilde sig från zirkonium genom ett
skarpt markeradt spektrum af 14 mörka linier, men
inom kort rättade upptäckaren sjelf sitt misstag;
han hade nämligen ansett ett af uran- och zirkonlinier
sammansatt spektrum för ett sjelfständigt, tillhörande
ett element, och alltså blef den förmodade nya
metallen utstruken från listan på de elementära
ämnena.
Samma öde har redan drabbat ett stort antal förmenta
element, som, efter att en längre eller kortare
tid ha bibehållit sig, åter måst afträda från
skådeplatsen. Detta har vederfarits terra nobilis
(anförd 1777 af T. Bergman), hydrosiderum (1780,
Meyer), saturnit (1784, Monnet), australium (1790,
Wedgewood), agustum (1800, Trommsdorff), silenium
(1803, Proust), niccolanum (1805, Richter), wodanium
(1819, Lampadius), crodonium (1820, Trommsdorff),
pluranium och polinium (1828, Osann), donium (1836,
Richardson), treenium [(]1836, Boose), pelopium (1846,
H. Rose), ilmenium (1846, Hermann), aridium (1850,
Ullgren), donarium (1851, Bergmann), thalium (1852,
Owen), dianium (1855, von Kobell), vasium (1862, Bahr)
m. fl. Hit kan äfven räknas vanadium, emedan det, som,
under antagande af dess elementära beskaffenhet, först
så kallades, sedermera visade sig vara sammansatt
af syre och ett visserligen förut okändt element,
som i metallisk form först framstäldes af Roscoe 1870
och nu bär det namn, hvilket förut gafs åt metallens
syreförening.
Att med full visshet kunna afgöra, om ofvan uppräknade
ämnen eller åtminstone flertalet ibland dem verkligen
äro element, ligger utom all forsknings förmåga,
men redan antagandet af deras elementära natur
erbjuder vetenskapen en god utgångspunkt för vidare
betraktelser rörande tingens inre väsen. I och för sig
ligger emellertid ingenting motsägande i den tanken,
att stoffets allra minsta småpartiklar, atomerna,
äro allesammans af alldeles enahanda beskaffenhet
och att de särskildt elementens fysiska och kemiska
olikhet endast beror på de lika beskaffade atomernas
olika gruppering. Det kan, som sagdt, ej bevisas,
men ej heller till sin möjlighet bestridas, att
elementens qvalitativa olikhet skulle endast och
allenast betingas deraf, att i ett element atomerna
vore ordnade t. ex. på följande sätt:
. . . . . . . .
. . . . . . .
i ett annat möjligen sålunda:
. . . . . . . .
. . . . . . . .
och i ett tredje måhända så:
. . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
