Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apparater och metoder - Reaktioner och reagentier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ömsesidiga inverkan, hvilket naturligtvis måste vara till
största gagn äfven för den kemiska teknologin. Om man
blandar en lösning, innehållande salpetersyrad kalk,
med en annan, som innehåller en viss motsvarande
mängd kolsyradt kali, sker ett fullständigt utbyte
af de båda salternas beståndsdelar utan brist eller
öfverskott å någondera sidan: kolsyrad kalk, som är
nästan alldeles olöslig, bildar en hvit fällning,
och lösningen innehåller salpetersyradt kali. Om
man tillsätter svafvelkalium till svafvelsyrad
kopparoxid, går kopparoxidens syre öfver till kalium,
och det sålunda bildade kaliet förenar sig med
kopparsaltets svafvelsyra till svafvelsyradt kali,
som är lösligt, medan en tredjedel af det frigjorda
svaflet förenar sig med den frigjorda kopparn
till olöslig, svart svafvelkoppar, som följaktligen
tillsammans med de öfriga två tredjedelarna af svaflet
bildar en mekaniskt blandad fällning. Det kemiska
teckenspråket är ett alldeles förträffligt medel att
åskådliggöra dessa utbyten, och till och med för dem,
som ej alls befattat sig med kemi, skola utan tvifvel
de gåtlika och, som det kunde tyckas, kemins studium
försvårande formlerna framstå i en mycket förmånligare
dager, då vi nu vilja medelst användning af de kemiska
tecknen försinliga de kemiska omsättningar, som vi
nyss beskrifvit med ord. Det svafvelkalium, vi här
mena (det fins nämligen fem olika föreningar mellan
svafvel och kalium), består af 1 eqvivalent kalium
och 3 eqvivalenter svafvel; dess kemiska formel är
således KS3, medan den svafvelsyrade kopparoxidens
är CuOSO3. Om man skrifver de båda ämnenas särskilda
beståndsdelar hvar för sig och sedan förbinder dessa
medelst linier, utmärkande det sätt, hvarpå de med
hvarandra bilda de nya föreningarna, erhåller man
följande skema:
[Schema]
som genast visar, att af de tre eqvivalenter svafvel,
som en eqvivalent svafvelkalium innehåller, två
eqvivalenter ej ha något ämne, hvarmed de kunna ingå
förening, och emedan svafvel, liksom svafvelkoppar,
är olösligt i vatten, bildas alltså en fällning,
bestående af två eqvivalenter svafvel och en
eqvivalent svafvelkoppar mot hvarje eqvivalent
nybildadt svafvelsyradt kali, hvilket stannar i
lösningen.
Reaktioner och reagentier. När en kropps kemiska
sammansättning förändras, kan denna förändring på
hvarjehanda sätt ge sig till känna. Än bortgår något
gasformigt ämne, än, då t. ex. kroppen förut varit en
klar vätska, bildas någon olöslig förening, som gör
henne grumlig och afsätter sig som fällning, än antar
vätskan en annan färg o. s. v. Men nu har man funnit,
att somliga bland dessa förändringar, som utmärka sig
genom en egendomlig karakter och följaktligen lätt
kunna observeras, tillika äro af den enskilda natur,
att endast vissa två kemiska ämnen kunna genom sin
inverkan på hvarandra framkalla dem. Har man anledning
förmoda, att ettdera af dessa begge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
