Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stångjernet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behörig tunnhet. För erhållande af större mjukhet
och böjlighet blifva de färdigvalsade blecken åter
uppvärmda. Man hoplägger dem för detta ändamål i stora
paket, som, då de blifvit tillräckligt varma, hårdt
sammanpressas och derefter klippas till den ytform,
blecken skola erhålla.
På nu beskrifna sätt tillverkade s. k. svarta plåtar
och bleck ha mycket stor, omedelbar användning. För
tillverkningen af de genom förtenning eller
förzinkning erhållna hvita blecken skola vi längre
fram redogöra. I sammanhang med det föregående må
för öfrigt nämnas, att förfarandet vid utvalsningen
af plåtar eller bleck af stål, koppar, messing,
nysilfver, brons, tenn, bly, silfver, guld och platina
i allt väsentligt öfverensstämmer med ofvan beskrifna
bleck- och plåtvalsning.
Som ämnesjern för tråd användes helst ett mycket
tätt, fast och segt jern med finkornigt brott,
utvalsadt i stänger om ungefärligen en qvadrattums
genomskärning och derefter afklipt i passande
längder. Dessa trådämnen upphettas och utvalsas
sedan med förvånande hastighet i s. k. snällvalsverk
till tråd om till och med mindre än en linie i
diameter. Snällvalsverken bestå af flera par valsar,
som antingen ligga i en enda rad eller ock 2 till
3 par öfver hvarandra. Valsarnas diameter är ganska
liten, men deremot deras omloppshastighet så stor,
att de oftast göra 300 till 400 hvarf i minuten. Af
de allt finare valsspår, stundom ej mindre än tjugu
till antalet, som ett och samma tråd ämne har att
genomgå och hvaribland flera ofta passeras
samtidigt, ha några en fyrsidig, andra åter en oval
form. Slutspåret är dels rundt, dels fasoneradt. I
den mån tråden färdigvalsas, upplindas han på härfvel
till en ring, som sedan, på det att fabrikatet må
erhålla den största möjliga mjukhet, glödgas i slutet
kärl, der han lemnas att långsamt afsvalna. För att
borttaga de på tråden bildade glödspånen nedlägges
nu ringen i ett blyfodradt kärl, innehållande utspädd
svafvelsyra, hvarefter han afsköljes med hett vatten
och sedan får torka.
I stället för nu beskrifna trådvalsning användes
förut för tillverkning af gröfre tråd en ganska enkel
mekanisk tillställning för vattenkraft, hufvudsakligen
bestående af en stor fram- och återgående tandad
sax eller tång (fig. 39) samt en med runda hål
försedd dragskifva, hvarigenom trådämnet drogs. När
tången rörde sig i riktning mot dragskifvan, voro
hennes båda skänglar öppna, men när hon sedan erhöll
motsatt riktning, knepo skänglarna hårdt om tråden
och förde honom med sig ett stycke, under det sålunda
en motsvarande del af trådämnet på den andra sidan om
dragskifvan tvangs att forma sig efter och passera det
hål å skifvan, hvari dragningen skedde. Denna metod
torde dock nu mera endast begagnas vid några små, gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
