Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutstålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ömma vård, det åtnjutit. Ehuru redan öfver
hundra år gammalt, har i våra dagar detta barn
på tysk mark liksom å nyo börjat med förvånande
hastighet skjuta upp till yngling och man, och
till denna snabba, kraftiga utveckling har ingen
bidragit mera än den bekante Krupp i Essen. Medelst
nya förfaringssätt vann denne stålfabrikant öfver
det motsträfviga materialet ett välde, hvarigenom
först begreppet gjutstål, d. v. s. gjutbart stål,
erhöll sin fulla tekniska betydelse och omfattning
samt det tillika blef möjligt att använda det i
jemförelsevis mycket stora stycken, så att man nu mera
har att skilja mellan verktygsgjutstål och gjutstål
i form af verkligen gjutna, ofta ganska ansenliga
stålartiklar. Ty benämningen gjutstål innebär ej i
och för sig, att af gjutstål förfärdigade knifvar,
saxar m. m. verkligen äro gjutna. Den, som ser sin
rakknif vara märkt med ordet gjutstål, cast steel,
och derför tror, att knif bladet verkligen blifvit
gjutet, begår ett fullständigt misstag, om äfven till
en del föranledt deraf, att han sett hvarjehanda
smärre ting, såsom dåliga saxar, knifvar, betsel
m. m., hvilka gjutits af tackjern och sedan genom
aducering erhållit ett slags stålnatur. Gjutstålet
besitter ej gjutjernets tunnflutenhet i smält
tillstånd eller förmåga att väl utfylla äfven de
finaste fördjupningar i gjutformarna och gjutes derför
vanligtvis i form af mer eller mindre blåsiga, otäta
s. k. stålgöten, som sedan måste å nyo upphettas,
smidas o. s. v. Krupp var den, som först upptäckte
konsten att tillverka stora, inuti blåsfria, hela
massan igenom likartade gjutstålsgöten, men nu mera
ha flera andra gjutstålsfabrikanter lärt sig att göra
det samma, och bland dem må särskildt nämnas Meyer,
som vid sin fabrik Bochum i Westphalen sålunda blifvit
i stånd att tillverka sina berömda stora kyrkklockor
af gjutstål.
Erfarenheten lär oss, såsom man vid sakens närmare
öfvertänkande knapt annorlunda kunnat vänta,
att hvarken stänger af färskadt stål eller af
brännstål äro till hela sin massa af fullt likartad
beskaffenhet. I dessa stänger förekomma alltid vissa
partier, hvilka till sin textur och hårdhetsgrad
äro från hvarandra mer eller mindre afvikande. Den
allra skickligaste arbetare kan ej ens genom den
mest noggranna sortering och många gånger förnyade
garfning bereda ett fullständigt, utan endast ett
jemförelsevis likartadt stål. Men om denna garfstålet
vidlådande brist kan på ett förtretligt sätt ge sig
till känna redan genom den ojemnt hårda eggen i en
knif, som dagligen begagnas, huru mycket större men
måste hon ej göra teknikern, när denne med mycket
arbete fått t. ex. axeln i ett fint maskineri eller
någon till mekanismen i ett cylinderur hörande del
i det närmaste färdig, men nu får se denna axel,
eller hvad det eljest må vara, i följd af någon inre
olikhet vid härdningen slå sig skef eller krokig och
derigenom ej sällan bli alldeles oanvändbar, eller
när han af samma orsak förgäfves bemödar sig att ge
det i öfrigt färdiga stålarbetet en öfver allt lika
hög och glänsande fläckfri polityr.
I anledning af dessa allvarsamma olägenheter föll en
engelsk urmakare vid namn Huntsman på den tanken att
försöka smälta om stålet, sannolikt under antagande,
att det smälta, väl omrörda godset borde till hela
sin massa bli fullt likartadt. Efter öfvervinnande
af många svårigheter utföllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
