- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
122

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutstålet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullständigt som vanligt gjutjern, erhåller det
vid stelnandet en kornig eller knottrig, med en
mängd små runda håligheter eller blåsor uppfyld
brottyta,, hvarjemte i stålgötets midt vanligen
finnes en mycket större hålighet, hvars i regnbågens
alla färger spelande yta är beklädd med otaliga
hårformiga kristaller. Stålgötet måste derför å
nyo upphettas, sammanpressas, smidas eller utvalsas
till stänger o. s. v., hvarvid stor försigtighet,
större ju hårdare stålet är, måste iakttagas, emedan,
om temperaturen hålles för hög, stålet blir yrt och
söndertrasas. För finare stålsorter begagnas endast
hammare, men för utsträckningen af mindre grannlaga
stål, som dock förut blifvit hopslaget under hammare,
äfven valsverk. Gjutstålets vallbarnet är beroende
af dess kolhart; ju större denna är, desto svårare
blir stålet att välla.

Af de trånga gränser, inom hvilka ofvan beskrifna
gjutstålsberedning måste röra sig, kan man på
tvåfaldigt sätt göra sig oberoende. Det ena sättet är
att samtidigt i flera ugnar förskaffa sig smält stål
i en stor mängd deglar, hvilket sedan under flitigt
omrörande tömmes i en gemensam, tillräckligt rymlig,
förut upphettad stålbehållare. Så tillgår det hos
Krupp. När större stycken skola gjutas, äro hundratals
arbetare i militärisk ordning under halft språng
syselsatta med att skyndsamt framskaffa deglarna,
två man om hvarje, och uthälla deras innehåll i den
stora uppsamlingsskänken. Eller ock nedsmälter man
omedelbart större stålmassor i dertill inrättade
flamugnar, hvarvid deglarna bli alldeles obehöfliga,
men stålbadet måste medelst ett deröfver utbredt
smält indifferent ämne, så godt sig göra låter,
skyddas för ugnslågans kemiska inverkan. Detta ämnes
kemiska sammansättning höllo de engelska stålsm
alt ärna länge hemlig, tills man funnit, att vanlig
glasmassa, försatt med något borax, som gjorde henne
mera lättsmält, var den bästa fluss, man kunde önska
sig, emedan hon just utgjorde ett sådant indifferent
ämne, som ej inverkade kemiskt på det smälta stålet.

Gjutstålstillverkningen bedrefs länge på gammalt,
häfdvunnet sätt, tills plötsligt för ungefär tjugufem
år sedan Krupp införde en högst vigtig, epokgörande
förändring, som försatte alla den tidens fackmän i
häpnad och förvåning. Han lyckades nämligen framställa
ett till fyllest likartadt gjutstål i block af förut
otänkbar storlek, hvarvid dock bör märkas, att dessa
block ej voro helt enkelt några gjutna stålklumpar,
utan alltid blefvo under ånghammare på ett ganska
eftertryckligt sätt öfversmidda.

Det var äfven Krupp, som först gjorde det möjligt
att med stor fördel använda detta förträffliga
material för åtskilliga ändamål, hvartill man förut
måst nöja sig med gjut- eller stångjern eller ock
tillgripa den dyra bronsen. För en mängd tekniska
yrken, för maskinkonstruktören, byggmästaren och i
synnerhet artilleristen blef det nu af högsta vigt
att söka draga all möjlig nytta af det värdefulla
ämnet. Sålunda erhöll Tyskland efter hand flera för
sina gjutstålsalster utmärkta verkstäder, men ännu
allt jemt är dock Euhrs stenkolsbäcken den tyska
gjutstålstillverkningens hufvudsäte och Krupp så
väl i afseende å rörelsens stora omfattning som
tillverkningens utmärkta godhet fursten bland alla
stålfabrikanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free