Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det indiska stålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara, som i synnerhet utgjort råämnet till de
utmärkta indiska och persiska sabelklingorna,
har en det vanliga gjutstålets vida öfverträffande
hårdhet, som till och med vid anlöpning föga minskas
samt mycket försvårar stålets bearbetning. Det
är i synnerhet eftersökt för tillverkning af fina,
skärande verktyg. Akta wootz lär dock sällan förekomma
i handeln, utan hvad som så kallas oftast vara ett
af engelsmännen i Ostindien af der varande goda
magnetiska jernmalmer medelst träkol tillverkadt stål.
Indernas af resande ofta utförligt beskrifna sätt
att tillverka jern och stål är nästan lika enkelt
som negrernas. I en låg af lera och torr kogödsel
uppförd schaktugn inläggas hvarf vis söndergrusad
magnetisk jernmalm, träkol, torr gödsel och småved,
hvarefter ugnen eldsättes. Bläster erhålles genom två
blåsbelgar af getskinn. Fyra timmar efter antändningen
står ugnen i full glöd. Blåsningen fortgår sedan
under flera gånger förnyadt uppsättande af malm och
bränsle i ytterligare åtta timmar, hvarefter man
låter ugnen kallna och utbryter den på dess botten nu
befintliga, vid pass en half centner vägande färska,
som innehåller ett ganska godt stångjern. För att af
denna jernklump erhålla stål sönderhugges han i små
bitar, som inläggas i deglar af lera tillsammans
med en motsvarande mängd torr ved och gröna blad
af vissa träd-.eller andra växtsorter, hvarefter
deglarna, som kunna rymma högst lx/4 skålpund jern,
lufttätt öfversmetas med lera, nedställas flera
tillsammans i en trä-kolsässja med 4 tättor och
der under 2 */2 timmar utsättas för största möjliga
hetta. Växtdelarnas kolning samt jernets kolbindning
och derpå följande smältning försiggå sålunda i en och
samma operation. Det smälta godset lemnas att stelna
i deglarna till små stålklumpar, som för sin stora
kolhalt ej kunna omedelbart smidas, utan först måste
i en blästerugn hållas länge glödgade. Utsmidningen
sker sedan för hand.
Med denna urgamla jern- och stålberedning sammanhänger
nära förfärdigandet af de allmänt bekanta äkta
damaskenklingorna, som, uppkallade efter staden
Damaskus, äro underbart hårda, fasta och elastiska
och kunna, utan att eggen det minsta skadas, afhugga
vanlig spik. De innehålla ej någon särskild stålsort,
utan synas tvärt om bestå af åtskilliga tunna stål- och
jernpartier, som blifvit i många spiralformigt vridna
hvarf med hvarandra hopvalda samt sedan gång efter
annan omgarfvade och uträckta. Det damaskerade stålet
utmärkes deraf, att vid etsning med syror å stålets
yta framträder en mängd på egendomligt sätt invecklade
och förvridna teckningar, som bestå af smala, jemte
hvarandra fortlöpande ljusare och mörkare, upphöjda
och insänkta linier, sådana man äfven får se på en
del i Europa på ett liknande sätt förfärdigade klingor
och gevärspipor.
Här föreligga således prof på två fornasiatiska yrken,
som, endast grundade på en utan tvifvel högst långsamt
och med stor möda förvärfvad erfarenhet, till och med
öfverträffa hvad våra dagars tekniska konstfärdighet
förmår uträtta. Men härvid bör dock ihågkommas, att
vår praktiska tid ser sakerna från en annan, mera
fabriksmässig ståndpunkt, att hans sträfvanden vida
mindre gå ut på att med stor arbetskostnad åstadkomma
till omfång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
