- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
140

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernets täflingskraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mest omfångsrika, ehuru ej blodspillande täflan på det
tekniska området, och medan på slagfälten en täflan
på lif och död i jernets och stålets bästa användning
gör sig gällande, täflar jernet sjelft allt ifrån
sitt första uppträdande med en mängd andra material:
det undanträngde alla forntidens verktyg af sten,
koppar och brons, och i våra dagar har det tillfogat
bronsen nya nederlag på ett område, der man haft
skäl att anse honom oöfvervinnerlig, nämligen kanon-
och klockgjuteriets. Redan länge har träet fått ge
vika for jernet, men detta undanträngande fortgår
nu med ökad hastighet. Ingen, som minnes åtminstone
några årtionden tillbaka, kan vara blind för den
småningom skeende förändring, som haft till följd,
att en mängd bygnadsmaterial och åkerbruksredskap
af trä allt mera trängts undan af det vida mera
ändamålsenliga jernet. Redan nutidens jernplog, detta
så verksamma och kraftbesparande redskap, innebär,
jemförd med sina föregångare, ett stort framsteg,
och till landtbrukarens förfogande stå nu mera
äfven många andra utmärkta nya redskap, hvarom,
så länge trä utgjorde hufvudmaterialet, man ej ens
kunnat drömma.

En annan tjenst af stigande betydelse gör jernet i
form af rör, der trä endast skulle till en ganska
ringa del kunna nödtorftigt ersätta metallen. Den
som endast vandrar omkring på gatorna i en med allmän
gaslysning och vattenledning försedd stad kan ej göra
sig någon föreställning om de massor af jern, som i
form af rör, och deribland hvilka kolosser! ligga
under hans fötter. Man måste ha sett dem, när de
ditfördes och nedlades på sin förborgade plats,
för att under en lång följd af år gagna och tjena
hundratusentals invånare.

Som bygnadsämne ersattes i många fall ej blott träet,
utan äfven och i främsta rummet stenen af jernet,
hvars öfverlägsenhet beror dels på dess större styrka,
fasthet och uthållighet, dels dess användbarhet till
en mängd bygnader, som med trä och sten vore alldeles
omöjliga. Derför har ock i nyaste tid en särskild
bygnadsstil för jern börjat utbilda sig, hvarå de
berömda, ofta aftecknade, ofantliga industripalatsen,
vinterträdgårdarna, jernbanstationerna m. fl. utgöra
lysande exempel; men härom har redan i första bandet
af detta arbete blifvit mera utförligt taladt.

Som material för gjutna ornament och konstalster
har jernet i våra dagar intagit en vigtig plats,
ehuru det visserligen å nyo måst afstå en del
deraf åt zinken. På hvarje industriutställning har
man tillfälle att beundra de allt mera smakfulla,
prydliga, konstnärliga former, hvari gjutjernet
uppträder.

För den stora allmänheten mindre ögonskenliga, men
dock ur teknisk synpunkt högst värdefulla tjenster
gör jernet vidare i form af trådlinor, ty under denna
form är det en för vissa ändamål till och med ganska
svår medtäflare åt hampan. Sist nämda material var det
enda man kände till för linor och tåg, tills man på
1820-talet började vid bergverken på Harz anställa
försök att använda jerntrådslinor, hvilka försök
utföllo så gynsamt, att det nya fabrikatet med ens
tillvann sig ett stort förtroende, som sedan dess
oafbrutet ökats. Vid denna tillverkning utgår man
till en del från andra grunder än vid det vanliga
repslagerier jerntrådarna skulle förlora i styrka,
om man snodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free