Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernets täflingskraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der i följd af ortliga förhållanden, starkare trafik
o. s. v. slitningen är större, stålskenans företräde
blifvit allt tydligare ådagalagdt.
Äfven vid brobygnader och andra större bygnadsverk
var det till en början tackjernet, som täflade
med stenen. Men tackjernet med sina solida
konstruktionsformer är ett allt för tungt bygnadsämne
och har sin egen ansenliga tyngd att uppbära, och
i följd af dess sprödhet ligger ej sällan gränsen
för dess hållfasthet ganska nära, så att åtminstone
för större brohvalf och dylikt dess bärstyrka ej
skulle vara fullt betryggande. Det blef alltså utbytt
mot stångjernet, och man började bygga hängbroar af
ketting, trådlinor och plåtrör. Men nu är redan den
tid kommen, då gjutstålet uppträder som ett ännu
lämpligare brobygnadsmaterial, ty i anseende till
dess ännu större hållfasthet kunna t. ex. brobygnader
for stål göras vida mindre tunga, än om de vore
beräknade för jern. Vid byggandet af de holländska
statsbanorna måste man konstruera plana broar med 500
fots spännvidd, och detta var första gången gjutstålet,
såsom det afgjordt tjenligaste ämnet, blef på sådant
sätt användt. Och liksom vid detta enskilda fall kan
man äfven eljest, när helst stål användes, göra
konstruktionen i samma mån mindre tung, som stålets
hållfasthet öfverträffar hållfastheten hos det ämne,
hvaremot utbyte sker. Så t. ex. äro ångpannor af
gjutstål utmärkt varaktiga, pä samma gång de erfordra
endast hälften så tjock plåt, som om de hade blifvit
förfärdigade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
