- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
150

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zink

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han ännu var okänd, och en yngre, då hans metalliska
natur redan var uppdagad. Såsom framdeles, när vi
komma till metallen koppar, skall närmare visas,
var nämligen zink redan mycket tidigt en beståndsdel
i sådana kopparlegeringar, som vi nu känna under
benämningen brons och messing. Det är ingen brist
på fornsaker af messing, och särskildt på romerska
messings-mynt. Men metallarbetarna nöjde sig i många
århundraden med den erfarenheten, att en viss jord-
eller bergart, smält med koppar, gjorde honom gul
och gjutbar. Huru och hvarför så skedde, synes
ha varit dem ganska likgiltigt, eller ock gjorde
de sig en eller annan falsk föreställning om det
kemiska förloppet härvid. Nog af, de gamla kände
ej till metallisk zink, och den omständigheten,
att denna metall vid hög temperatur antar gasform,
förklarar i viss mån, att han kunnat undgå deras
uppmärksamhet. För alkemisternas spejande blickar
kunde det metalliska ämnet visserligen ej hålla sig
alldeles fördoldt; i sjelfva verket omnämnes det äfven
af Basilius Valentinus i femtonde och Paracelsus
i det sextonde århundradet som en särskild, egendomlig
kropp, men dess tekniska nytta fortfor dock att vara
okänd, det ansågs följaktligen vara utan något värde
och blef till och med stundom (af Löhneiss ännu
1617) förvexladt med vismut. Större uppmärksamhet
synes man ha fäst vid den lätta zinkoxiden, som vid
upphettning af zirikhaltiga ämnen uppsteg som en hvit
rök och, förmodligen emedan han ansågs något likna
ulltappar eller snöflingor, kallades lana philosophica
(filosofisk ull) och nix alba (hvit snö), hvilken
senare benämning genom en öfversättarblunder
förtyskades till weisses nichts, som nu i sin ordning
återgafs på latin med nihilum album (det hvita
intet). Det var först den berömde kemisten Stahl,
som 1718 gaf den rätta förklaringen öfver kopparns
förvandling till messing, i det han visade, att
galmejan ej direkt förenar sig med kopparn,
utan först måste antaga metallisk form. Nu fingo
kemisterna till uppgift att framställa zinkmetallen
enbart, och emedan i fråga varande reduktionsprocess,
när han utföres i slutna kärl, så att luften ej får
tillfälle att å nyo syrsätta eller förbränna det
metalliska ämnet, ej möter synnerlig svårighet,
var det lätt förklarligt, att man ganska snart
verkligen lyckades lösa denna uppgift. Metallisk
zink från Kina lär redan tidigare ha öfver Ostindien
inkommit i den europeiska marknaden, men emedan han då
saknade efterfrågan, måste omsättningen varit ganska
obetydlig och näppeligen sträckt sig utöfver några
enstaka profsändningar. Nu mera går europeisk zink
i stor myckenhet till Ostindien.

Till en början kände man zinken endast som en spröd,
ej sträckbar metall, som hvarken kunde valsas
eller smidas, eller ens utan äfventyr böjas, och
dessutom var för mejseln och filen ett ganska dåligt
material att bearbeta. Till någon betydande teknisk
användbarhet tycktes en sådan metall ha föga utsigt,
och dock ha sedan början af vårt århundrade hans
förhållanden gestaltat sig så gynsamt, att han nu
måste räknas bland de vigtigaste metallerna. Först
kom upptäckten af galvanismen, som stälde zinken högst
bland de elektropositiva tunga metallerna. Från denna
plats kan han aldrig undanträngas; dugde han ock till
ingenting annat, skulle redan hans elektropositiva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free