- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
163

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zinkhvitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lerretorter a a, hvaraf fyra i hvardera raden, och som
alla mynna utåt mot uppsamlingskamrarna. Framför
hvarje retortmynning finnes ett litet rum b med en
jernlucka, som öppnas endast för ett ögonblick, när
en ny portion zink skall inläggas i retorten. Ofvanpå
detta rum är anbragt ett rymligt rör B, hvarigenom
förbränningsprodukten, zinkblomman, föres till den
närmaste första uppsamlingskammaren, samt nedanför det
samma en rörformig, med spjellet "o försedd trumma
for upptagande af sådana partiklar, som ej kunna
följa med draget uppåt till uppsamlingskammaren,
utan falla ned. I samma rum sker äfven zinkångornas
förbränning. Den härtill erforderliga luften ditledes
genom några i sjelfva ugnen murade kanaler och är
således på förhand mer eller mindre uppvärmd. Under
hvarje retortmynning finnes en öppning för luftens
inledning i förbränningsrummet.

Arbetet är ganska enkelt. Sedan i hvardera retorten
ett zinkblock eller ett par zinkskifvor blifvit inlagda,
upphettas ugnen till hvitglödgning, hvarvid zinken först
smältes, sedan kokar och de genom retortmynningarna
framträngande metalliska ångorna, som der påträffa
den varma luften, förbrännas till zinkoxid. Medföljande
det genom alla uppsamlingskamrarna åt samma håll
fortgående draget, inkommer den lätta, flockiga oxiden
eller zinkblomman först i den närmast belägna kammaren,
hvars väggar för hettans skull äro af jern, medan
väggarna i de öfriga bestå af trä eller i ramar utspänd
grof väf. I den första kammaren afsätta sig nu de
tyngsta partiklarna dels på väggarna, dels på den
trattformiga bottnen. De främmande ämnen, som i zinken
förekomma, ge innehållet i denna kammare en gråaktig
färg, hvarför det ock antingen säljes särskildt som en
billigare vara eller efteråt renas. Hvad som ej stannar
i den första kammaren, tränger genom en öppning i
mellanväggen in i den andra o. s. v., så att det, som
afsätter sig i hvarje följande kammare, alltid är
finare än det, som stannat i en föregående. Alla
kamrarna äro så inrättade, att de genom öppnandet af
ett spjell nedtill kunna tömmas. De yttersta kamrarna
stå genom kanalerna G G, som först gå nedåt och sedan
utefter marken, i förbindelse med skorstenen. Der dessa
kanaler inmynna i kamrarna, äro florsiktar anbragta,
som hindra zinkblomman att ännu längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free