Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nysilfret - Antimon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätta, smakfulla utseende snart färdigformad. Ett
annat sätt att omforma ämnena är att pressa dem
mellan två stålvalsar, i hvilka den form, som det
färdiga arbetet bör ha, blifvit graverad. En annan
metod, kallad tryck i svarf, som är användbar för
tunna blecksaker af alla slags mjuka metaller och
på senare tid börjat allt mera uttränga punsning,
sänksmidning o. s. v., består deruti, att ämnet,
fastsatt i en svarf, pressas mellan en fasonerad
stålform och en förställare af stål, hvilken efter
hand tryckes allt närmare formen. Solida delar,
såsom fötter, skaft m. m., gjutas, och sålunda kan
en och samma pjes i sina olika partier ha tillverkats
på alla här ofvan angifna sätt, innan slutligen de
särskilda delarna hoplöddes.
Nickelmetallen i och för sig har på den senaste
tiden vunnit anhängare, hvilka arbeta, och såsom det
vill synas med framgång, for en mångsidig användning
deraf. De af nickel präglade skiljemynten, som äro
mindre, lättare och behagligare än kopparslantarna,
utgöra ej längre någon nyhet, och sådana mynt
begagnas för närvarande i Schweiz, Belgien och
Nordamerika. Vidare har metallens användning till
gjutna konstsaker en ganska lefvande framtid. Dessa
erhålla en färgton, som liknar den mycket omtyckta af
s. k. oxideradt silfver, hvilket dock rätteligen är en
tunn svafvelbindning på silfrets yta. Till axellager
på lokomotiv m. m. begagnas en legering med koppar,
som visat sig vara ovanligt uthållig. Dessutom har
man ock lärt sig att medelst den galvaniska strömmen
reducera nickeln ur svafvelsyrad nickeloxidul och
använda den utfäld a metallen på samma sätt som
koppar till hvarjehanda galvanoplastiska ändamål,
t. ex. nickelaftryck af träsnitt. Boktryckarstilar af
nickel äro redan, åtminstone på prof, förfärdigade,
och denna lefvande tillverkning väntar nu endast
på afsättning. Det är fabriken Montefiore, Levi &
Comp. i Liège, som ådagalagt nickelns galvanoplastiska
användbarhet.
I sina salter och andra kemiska preparat besitter
nickeln en färgskala, som ej är mindre än hans
kamrats, koboltmetallens, och omfattar många vackra
färgskiftningar i grönt, blått och gult. Klornickel
sublimerar i stark hetta och afsätter sig sedan
som guldglänsande fjäll. Att några nickelföreningar
fått teknisk användning som färgämne, har dock ännu
ej försports, och detta beror sannolikt derpå, att
motsvarande färger kunna af andra ämnen framställas
både vackrare och billigare.
Antimon.
Antimon är en af de anspråkslösaste metallerna. Enbart
uppträder han ej i den tekniska verlden; sällan får
man se honom i fullkomligt ren form, men i kemisk
förening med andra ämnen gagnar han på hvarjehanda
sätt. Gedigen anträffas han ganska sällan och
då med tillfällig inblandning af silfver, jern
och arsenik. Den ur teknisk synpunkt vigtigaste
antimonmalmen är antimonglans eller svafvelantimon.
Alltså hör antimon, och det på ett mycket framstående
sätt, till de svafvelälskande metallerna. Andra
malmer och mineral, som till större delen uppkommit
genom antimonglansens vittring, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
