Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vismut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej känd af de gamla eller af dem åtminstone ej
särskild från närbeslägtade metaller, omnämnes han
först 1520 af Agricola som en verklig, sjelfständig
metall. Hvad man dessförinnan förstod med de sannolikt
till bergsmannaspråket hörande benämningarna vismat,
bisemut, marcasit o. s. v., synes ganska dunkelt.
|
Fig. 65. Segringsugn för vismut, sedd framifrån. |
|
Fig. 66. Segringsugn för vismut i lodrät tvärgenomskärning. |
Vismut tillhör det fåtal metaller, som vanligast
förekomma gedigna, och anträffas dels derb och
insprängd, sällan tydligt kristalliserad, dels
i form af små, fjäderformigt, trädformigt eller
nätformigt streckade bleck, dels som anflog. Metallens
utvinnande är då ganska enkelt, emedan dertill endast
erfordras en segringsprocess, som i anseende till
hans lättsmälthet försiggår ganska ledigt. Något i
egentlig mening på vismut an-lagdt bergsbruk finnes
dock ingenstädes i Europa, alldenstund denna metall
ej förekommer enbart, utan i blandning med kobolt-
och silfvermalmer, kopparnickel o. s. v., vid hvilkas
tillgodogörande han utgör ett affall, som under nu
varande förhållanden lemnar en
ganska indrägtig biförtjenst. Vismut anträffas dock
äfven, ehuru mera sällan, som oxid (vismutockra),
svafvelvismut; (vismutglans), kiselvismut eller
vismutblende o. s. v. Under den sachsiska
blåfärgsindustrins tidigare skede gaf man knapt
akt på vismutmetallen, som vid koboltmalmernas
rostning segrades ut redan vid lindrig upphettning
och nedrann genom rosten i askrummet samt af
denna anledning kallades askbly. Nu deremot skötes
saken mera ekonomiskt, i det man nämligen först
utsegrar vismuthalten i särskilda för detta ändamål
inrättade ugnar med lutande tackjernsrör (fig. 65,
66), hvari malmen inlägges. Rören upphettas endast
till brunglödgning och äro framtill vid den nedre
ändan tillslutna med tegel, med undantag af en liten
öppning, hvarigenom metallen neddroppar i de nedanför
stälda tackjernsskålarna. Hvad som vid denna
segring stannar qvar i malmen, går vid den derpå
följande metallurgiska koboltprocessen öfver till
nickelspeisen, men håller sig äfven der gediget och
afskildt, så att det genom bokning och sortering
kan till större delen för sig uppsamlas. Äfven
vid åtskiljandet på våta vägen af kobolt, nickel
m. fl. ämnen erhåller man ytterligare en liten portion
vismut, som, när lösningen utspädes med vatten,
utfaller i form af ett olösligt basiskt salt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0199.html