Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik - Kopparns förekomst i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myckenhet funnen på ön Kypern. Från cuprtim
härledde sedan de vesterländska folken sina
benämningar (kupfer, koppar, copper, cuivre).
Kopparns förekomst i naturen. Ej sällan anträffas
gedigen koppar på gångar och lager i sällskap med
kopparmalmer eller andra metaller, och han förekommer
då stundom kristalliserad, men vanligast i form af
taggar, trådar, bleck, anflog o. s. v. och ofta så
glest insprängd i det ofyndiga berget, att han ej kan
bli föremål för något lönande bergsbruk. Större fynd
af gedigen metall ha endast blifvit gjorda på några
ställen i Ural och Nordamerika. Amerikansk gedigen
koppar har påträffats i stora traktvis utströdda
block, hvaribland några nära Öfre sjön i Förenta
staterna varit af jättelik storlek. Så t. ex. har
man i tidningarna sett omtalas ett kopparblock,
som vägde 80 centner, och två andra om 29 och 23
centner. Sådana vid jordytan liggande profexemplar
intyga naturligtvis, att i närheten underjordiska
skatter måste förefinnas. Vid Öfre sjön har man ock
öppnat koppargrufvor, som redan nu ge stor afkastning
och sannolikt komma att ge en ännu större. Det
ansenligaste kopparfyndet, i form af en tjock, 74 fot
lång skifva, gjordes der 1869 på 540 fots djup under
jordytan. Dess värde beräknades till en half million
dollars (1 900 000 rdr). För öfrigt är Amerika äfven i
Peru, Chile, på Cuba m. fl. ställen försedt med mycket
rika lager af kopparmalm, och under de senaste åren
har äfven Australien intagit en plats bland de mera
betydande kopparländerna. På den kirgisiska steppen
upptäcktes för några år sedan en sagolik myckenhet
af gedigen koppar. Redan 27 fot under jordytan fans
der ren metall i väldiga stycken, och på större
djup skall man ha anträffat klumpar om ända till
500 pud, som skulle svara mot ungefär 200 centner,
så vida nämligen ej det stora afståndet i sin mån
bidragit att göra klumparna större, ty skådeplatsen
för dessa upptäckter ligger omkring tre hundra mil
bort om Nisjnij-Novgorod.
Koppartillverkningen i Europa utgör årligen mer än 600 000
centner, hvaraf England med sina rika kopparmalmer
i Cornwall, Swansea o. s. v. och sin ännu större
malminförsel lemnar mer än hälften. Den tyska och
österrikiska tillverkningen anslås, sannolikt för
lågt, till 120,000 centner, hvaraf åter, i synnerhet
genom de stora kopparsmältningarna i öfre Ungarn,
det mesta kommer på Österrike. Sverige (med 8 667
centner), Norge och Ryssland (Ural och Altai) lemna
äfven sina bidrag. Den australiska malmen, äfvensom
en god del af den sydamerikanska (i synnerhet från
Chile) och norska, går till England, för att der
smältas, hvarförutom sist nämda land äfven anlitar
de malmkällor, som finnas i Frankrike, Spanien,
Portugal, Italien, Förenta staterna, Kaplandet,
på Cuba o. s. v., och således hemtar malm från nära
på halfva jorden. Utan beröring med den europeiska
marknaden, men med en ganska vidsträckt östasiatisk
handel tillverkar Japan rätt mycket koppar af den
bästa beskaffenhet. En ej obetydlig mängd koppar
kommer äfven från Armenien med Trebisond vid Svarta
hafvet som utskeppningshamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
