Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparns förekomst i naturen - Malmernas metallurgiska behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundraden egt bestånd, ehuru skifferns kopparhalt
endast utgör l, 2 till 3 procent. Erhöllos ej
derjemte en liten portion silfver, vore dock arbetet
ej lönande. Denna mansfeldska skifferflöts har en
utsträckning af flera tyska qvadratmil. En annan
kopparskiffer, hvilken som en smal vall omgjordar
nordvestra delen af Thüringerwald och sträcker
sig i vestlig riktning till Richolsdorf i Hessen,
har sedan århundraden brutits på koppar, silfver,
kobolt och vismut.
Malmernas metallurgiska behandling.
Kopparsmältningsprocesserna äro
beroende af malmernas art och inrättas alltså på
hvarjehanda sätt. Mest invecklad är behandlingen af
fahlerzmalmerna och sådana malmblandningar, som äfven
innehålla bly, hvaremot, såsom redan blifvit sagdt,
tillgodogörandet af röd kopparmalm, malakit och
kopparlasur sker på ett ganska enkelt sätt. Dessa
malmer undergå svag röstning och smältas sedan i
låga schaktugnar i blandning med kopparrik slagg,
kalksten och kol. Genom denna smältning
erhåller man s. k. råkoppar.
När kopparmalmerna hålla
silfver, afskiljes detta genom segring ur råkopparn,
sedan han först blifvit sönderstyckad och nedsmält i
en låg schaktugn tillsammans med verkbly eller andra
blyrika tillsatser i sådan proportion, att den genom
smältningen erhållna, i tackjernsformar i runda
skifvor gjutna legeringen består ungefärligen
af l del koppar och 4 delar bly. Dessa skifvor
uppställas i segringshärden på det i fig. 68 afbildade
sätt, omgifvas med kol och upphettas efter hand allt
mera, i den mån blyet, som nu tar silfret med sig,
utsmälter. Om detta bly, som utefter segringsgatan
nedrinner i deglarna t t, redan genom en segring
blifvit tillräckligt silfverhaltigt, går det till
afdrifningshärden, men i annat fall begagnas det
till silfrets utsegring ur ytterligare någon viss
manad råkoppar. När de i segringshärden återstående
segerstyckena derefter vid hög temperatur rostas
i en för detta ändamål särskildt konstruerad s. k.
darrugn, afrinner ett mycket kopparrikt blyglete,
s. k. darrost, och man får qvar en ännu blyhaltig
koppar, som erhåller sin slutliga rening i garhärden.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
